En väg till fred i Afghanistan?

Risken är nu överhängande att en överenskommelse mellan USA och talibanerna blir en förevändning för fler och snabbare utvisningar samt en stegrad polisjakt på flyktingar (Foto: Cpl. Austin Long).

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

USA och talibanerna i Afghanistan har inlett en veckolång våldsnedtrappning (inte eldupphör) som ska bereda väg för undertecknandet av ett avtal den 29 februari, som innebär att USA inom fem månader tar hem nära en tredjedel av sina 14 000 soldater i landet i utbyte mot säkerhetsgarantier från talibanerna. 

Det är i linje med de utfästelser som fanns i det avtal som var färdigt att skrivas under i augusti, men som aldrig undertecknades. Istället trappades kriget upp, dels som en följd av att talibanerna ville stärka sin ställning inför nya förhandlingar och dels som en följd av splittringen inom Trumpadministrationen.
Nu ser det dock ut som en överenskommelse är möjlig och i helgen sa Trump att han står beredd att skriva under en överenskommelse.  

Trump vill ha ett avtal i god tid innan presidentvalet för att kunna gå till val som ”fredspresidenten” som påbörjade USA:s bortdragande från Afghanistan, samtidigt som talibanerna anser att en överenskommelse och minskad amerikansk militär närvaro skulle ge dem ett ännu större övertag i de fortsatta strider som väntar. Dessutom föredrar talibanerna en uppgörelse nu när striderna till viss del ligger nere i väntan på den sedvanliga våroffensiven. 
Om överenskommelsen håller är ytterst osäkert:
”Även om den utlovade våldsnedtrappningen blir av och följs av en överenskommelse mellan USA och talibanerna återstår den svåraste biten – att få till stånd en verklig fredsprocess som inkluderar förhandlingar mellan regeringen, talibanerna och andra oppositionsgrupper i Afghanistan om hur makten ska delas. Förhandlingarna kan ta lång tid, och ju längre samtalen pågår, desto mer ökar risken för att de bryter samman på grund av lokala, nationella, regionala eller internationella aktörers våldshandlingar samt agerande för att skapa förvirring och misstro” (International Crisis Group den 21 februari).

Säkerhetsläget i Afghanistan är allvarligare än någonsin och år 2018 blev konflikten i Afghanistan världens blodigaste. Särskilt drabbas barnen; Afghanistan är det land i världen där flest barn dödas på grund av väpnade konflikter.
Över 10 000 civila dödades eller skadades 2019 i kriget i Afghanistan, enligt Unama (FN:s insats i Afghanistan). 
Trots detta utvisas allt fler barn och ungdomar som har flytt kriget från Sverige och EU.  Förra året fick nästan 1 000 afghanska barn definitivt besked om att de ska utvisas från Sverige och till Afghanistan.
Regeringens och Migrationsverkets påstående – att Afghanistan förutom två provinser är ett ”säkert land” – är en lögn förenad med livsfara för de som utvisas.

Risken är nu överhängande att en överenskommelse mellan USA och talibanerna blir en förevändning för fler och snabbare utvisningar samt en stegrad polisjakt på flyktingar.
Men även efter en överenskommelse kommer det vara långt till fred. Istället hotar nya strider och fortsatt blodigt sönderfall.
Utvisningar till krig och förtryck måste stoppas – flyktingamnesti, nu!
En väg till fred i Afghanistan kan bara öppnas om de förtrycka massorna i landet och regionen i dess helhet förenas i en gemensam kamp mot krig, terror, kapitalism och imperialism.