På årsdagen av Kristallnatten, som ägde rum den 9 november 1938, genomförs åt-erigen två demonstrationer mot rasism. För ett otränat öga kan de två arrangemangen ses som likadana, men de representerar två helt skilda politiska linjer om hur kampen mot rasism bör föras.Den ena demonstrationen som avgår klockan 14.00 från Götaplatsen organiseras av den samlade vänstern, asylaktivister och sociala rörelser, medan den andra minnesstunden anordnas av 9 november-kommittén.
– Det är olyckligt om det skapar förvirring hos de som vill demonstrera, men motsättningarna i det tidigare nätverket blev för djupa för att vi skulle kunna ställa oss bakom en gemensam manifestation, säger Stefan Berg, Rättvisepartiet Socialisterna.
Och fler delade den synen. Vänsterpartiet, Ung Vänster, Kommunistiska Partiet, RKU, Socialistiska Studenter och SUF lämnade också kommittén. Sedan de samlat sig till en enad demonstration har fler anslutit sig: Göteborg LS av SAC, Revolutionära Fronten och en rad exilorganisationer, Asylrörelsen, Romska rådet och Afrosvenskarnas forum för rättvisa.
– Vi menar att alla måste få rätten att föra fram sin syn på varför rasism och fascism växer i den nuvarande perioden. Vi menar att det beror på den ekonomiska krisen och den sociala katastrof som följer i högerpolitikens spår.
– När de etablerade partierna genomför nedskärningar och försämringar används det av rasisterna för att skuldbelägga flyktingar och invandrare, när regeringen genomför tvångsutvisningar gynnar det rasisterna, fortsätter Stefan.
Rättvisepartiet Socialisterna har alltid pekat på att det inte går att bekämpa rasism och fascism effektivt med enbart moraliska ställningstaganden, eftersom kampen mot fascismen är politisk och måste kopplas till kampen mot rasismens grogrund – högerpolitik och kapitalism.
De som representerar den politiken vill givetvis inte att det förs fram. Redan från början pågick en debatt i kommittén om årets utformning.
Liberaler ville ha en opolitisk manifestation och vänstern ville ha en demonstration där den politiska bredden syntes i organiseringen och som kopplade 75-årsdagen av Kristallnatten till dagens fara med fascisternas framflyttade positioner i Grekland och Ungern, Fremskrittspartiets inträde i den norska regeringen och polisens registrering av romer i Sverige.
– Vi tvingar inte på någon vår politik för att kunna samarbeta. Vi tycker det är viktigt att lyfta fram de grupper som drabbas av rasismen och varit ute i kamp som romerna och afrosvenskarna, men vi kan inte gå med på att någon förvägrar oss rätten att föra fram vår politik, säger Stefan.
– Vi vill inte att någon förvägras att föra fram sina åsikter vad gäller kampen mot rasism. Vi står för full tendensfrihet. Men minoriteten i kommittén ville genom odemokratis-ka manövrer tvinga på majoriteten sin linje genom att riva upp fattade beslut.
– När de politiska skillnaderna tog sig i uttryck i härskarteknik, översitteri och manövrer så lämnade den samlade vänstern nätverket, förklarar Stefan.
Den 9 november 2013 är historisk på många sätt. Det är 75 år sedan nazisterna organiserade vad som blev känt som Kristallnatten (läs mer på mittsidorna) och inför årets demonstration enas Göteborgs vänster för att föra fram ett socialistiskt svar på rasism, fascim, kris och kapitalism.
Enighet i arbetarrörelsen är precis vad som krävs för att slå tillbaka extremhögern.
Kristofer Lundberg
