Erik Åsbrink – de svenska bubblornas fader

2010-01-07 12:36:06




”En person, vars beslut orsakat tusentals människors arbetslöshet och tusentals företagskonkurser, som bäddat för gigantisk kapitalförstörning genom både fastighetsbubblan och aktiebubblan”. Så be- skrivs den ledande socialdemokrati­ske politikern Erik Åsbrink av författaren och journalisten Björn Elmbrant.
Åsbrink är de svenska bubblornas fader. Här är en del av hans meritlista:
  • År 1982: Socialdemokraterna återkom till regeringen och införde under Åsbrinks ledning allemansfonderna, som var ett aktiebaserat sparande med skattefri avkastning. Den 21 november det året besluta­de riksbanksfullmäktige med Ås­brink som ny ordförande att avskaf- fa bankernas utlåningsbegränsning. 1990-talskrisens bubbla inleddes.
  • År 1989: Valutaregleringen avskaffades.
  • År 1990: Stor skatteomläggning som sänkte kapitalskatten och gynnade aktiesparande.
  • År 1990: Staten förbjöds att låna utomlands för att ”discipline­ra” politikerna. Istället lånades det från svenska banker (som lånade ut­omlands).

Under Carls Bildts högerregeringar i början av 1990-talet var Ås­brink ledamot i styrelserna för Spar- banken Sverige och Sparbankernas Bank när dessa slogs ihop. Han avgick 1993 på grund av ”den otillräckliga fokuseringen på lönsamhet”.
  • År 1996: I det nya pensionsav­talet var Åsbrink huvudförhandlare för S, med lägre pensioner och pensionspengarna på börsen som resul­tat.
  • År 1998: AP-fonderna tilläts nu satsa 70 procent av sitt kapital på aktier. År 2007 ägde AP-fonderna en femtedel av Stockholmsbörsen. Under nedgången 2008 försvann 220 miljarder kronor.

Efter att han avgick som finansminister (våren 1999) satt Åsbrink i som mest i 16 IT-bolagsstyrelser innan den bubblan sprack år 2000. Makabert nog blev han då utsedd av Göran Persson till ordförande i den förtroendekommission som skulle utreda finansskandaler – samt i en kodgrupp som skulle komma med riktlinjer för börsbolagens bonusar, pensioner m m. Ett av hans förslag var då att förmögenhetskatten skulle avskaffas. Åsbrinks historia illustrerar samtidigt Socialdemo- kraternas kapitulation inför kapitalet. Med globaliseringen och möjlig­heter att bygga upp egna förmögen- heter kastades de sista resterna av ett alternativ på soptippen. Återstoden: En extrem nyliberal med S-märkning.

Källor: Dansen kring guldkalven av Björn Elmbrant (2005) och Det sto­ra bankrånet av Knut Kainz Rognerud (2009).