Etiopien har i 25 år styrts av det diktatoriska partiet ”Etiopiska folkets revolutionära demokratiska front” (EPRDF). Efter omfattande protester från folket mot statens korruption, övergrepp och orättvisor har regimen infört ett repressivt undantagstillstånd.
Etiopien, ett land med en lång historia, ligger i östra Afrika och har idag över 100 miljoner invånare. I landet finns fler än 80 etniska grupper med olika kulturer och språk.
Oromo är en av de största etniska grupperna i Etiopien med 34 procent av landets befolkning och de flesta finns i regionen Oromia. Där har protester pågått sedan november 2015. Den utlösande orsaken till protesterna var huvudstaden Addis Abebas nya generalplan.
Regeringen planerar att expandera huvudstaden in i Oromia från flera olika håll. Folket motsätter sig det eftersom staden tar jorden från fattiga Oromobönder.
Efter en blodig kamp drog regeringen tillbaka planen, men protesterna har fortsatt under hela år 2016. Oromo har under lång tid utsatts för ekonomisk och politisk marginalisering, brist på god förvaltning, korruption, beslagtagande av mark, orättvisor och övergrepp.
Sedan november 2015 har tusentals dödats och tiotusentals gripits och torteras. Regeringen har stämplat de gripna som terrorister eller medlemmar av terroriststämplade politiska organisationer som Oromo Liberation Front (OLF), Ogadens nationella befrielsefront (ONLF) eller Patriotic Ginbot 7.
Dödsskjutningar och massgripanden har inte minskat protesterna, utan snarare utökat och spridit dem. Även landets näst största etniska grupp, Amhara, har anslutit sig till proteströrelsen i solidaritet med folket i Oromia.
Istället för att respektera folkets synpunkter och intressen bedriver regimen krig, dödande och gripanden.
Men folket har fortsatt med olika fredliga protester som exempelvis att sluta köpa och sälja varor, butiker stängdes, arbetsplatser gick i strejk och transporter stoppades. Helgdagar slutade också att firas så länge människor dödades.
Fram till söndagen den 2 oktober verkade situationen vara relativt stabil. Men sedan dess har social oro, instabilitet och våld brutit ut igen. Den här dagen firade Oromofolket en kulturell och religiös högtid som kallas Irreecha.
Irreecha är en helgdag där 4-6 miljoner människor från olika delar av landet med olika kulturella ornament samlas och firar tillsammans i Bishoftu (Debre Zeit), en stad runt sjön Horra. De firar, ber och tackar Gud tillsammans.
Men i år var Irreecha inte som förr. Folk började att protestera mot regeringen och krävde regimens fall. När demonstranterna tog över scenen sköt regeringens säkerhetsstyrkor tårgas och kulor mot dem, även från luften med helikopter. Människor trampade ner varandra. Många oskyldiga människor i alla åldrar dödades och tusentals skadades. Regeringens media rapporterade om 56 döda, men enligt Oromia Federal Congress och europaparlamentsledamoten Ana Gomez har fler än 677 personer bekräftats döda. Folk kallar detta för Irreechamassakern och ett brott mot mänskligheten.
Den fredliga protesten övergick i våld, förstörelse av industrier, myndighetslokaler och hotell. Lokala och utländska bolags jordbruksmark brändes ner. Regimen tappade kontrollen. En vecka senare utlystes undantagstillstånd i landet.
Undantagstillståndet innebär:
- Förbud av sociala medier, såsom Facebook och Twitter, och att kontakta vad som kallas ”yttre krafter”. Varje försök att kommunicera med ”terroristorganisationer och antifredsgrupper som betecknas som terrorister” är förbjudna. Regimen stängde ner internet, vilket innebär att demonstranter inte kan sprida meddelanden eller mobiltelefonbilder via sociala medier eller webbplatser som drivs av etiopiska dissidenter utomlands.
- TV-kanalerna #Esat och #OMN, som båda är baserade utanför landet, har stoppats. Regimen har beskrivit dem som ”tillhörande terroristorganisationer”. Dessa medieföretag har blivit några av de viktigaste informationskällorna för människor som vill veta mer om protesterna.
- Att ordna en demonstration på din skola eller ditt universitet är förbjudet. Inte heller kan du delta i en politisk kampanj som är ”sannolik att orsaka störningar, våld, hat eller misstro bland folket”. Universitetsområden var bland de första platserna för vågen av antistatliga protester.
- Att du inte får göra en politisk gest, såsom att korsa armarna över huvudet, eller förmedla ett politiskt budskap till allmänheten ”utan tillstånd”.
- Utegångsförbud – du kan inte besöka en fabrik, gård eller statlig institution mellan kl 18.00 till 06.00 nästa dag.
- Utländska diplomater får inte resa mer än 40 km från huvudstaden Addis Abeba utan tillåtelse.
- Du får inte bära vapen närmare än 25 km från Addis Abebas huvudvägar eller 50 km från landets gränser.
Flera av dessa förbud gällde i praktiken även innan undantagstillståndet. En del av oppositionen utomlands och dess politiska ledare har uppmanat folket i Etiopien att fortsätta sina strejker och protester tills den brutala regimen tvingas avgå. Annars kommer diktatur, dödande, orättvisa, korruption, politisk och ekonomisk marginalisering av en etnisk grupp att fortsätta.
Efter förklaringen av undantagstillståndet greps fler än 1 600 personer av kommandosäkerhetsstyrkorna och anklagades för medlemskap i terroristiska politiska partier. Det visar undantagstillståndets syfte.
Många organisationer för mänskliga rättigheter och aktivister fördömer regimen. De konstaterar att undantagstillståndet kan öka instabiliteten och den sociala oron i landet.
Martin Luther King sa: ”Upplopp är språket för dem som ingen lyssnar på”. Folket kan fortsätta sina protester tills de hörs. Risken är att det leder till inbördeskrig och strider mellan olika etniska grupper i landet. Det är därför avgörande att arbetare, bönder och fattiga från alla etniska grupper kämpar tillsammans mot diktaturen och dess ekonomiska och politiska system. ■
