Det är nu bara en fråga om när under året som Grekland tvingas ställa in betalningarna. I början av denna vecka steg marknadsräntan på landets tioåriga statsobligationer till över 9 procent, 6 pro- cent mer än vad exempelvis Tyskland behöver betala för att ta upp nya lån.Den akuta krisen har tvingat den socialdemokratiska PASOK-regeringen i Grekland att ansöka om lån från EU och IMF. När detta skrivs, tisdagen den 27 april, pågår förhandlingar om villkoren för lånen.
EU och IMF har gjort klart att det blir inga lån om inte den grekiska regeringen genomför ytterligare nedskärningar. ”Grekland måste visa att landet är på rätt spår för att uppnå en uthållig budget. Det betyder att Grekland måste spara mer och acceptera ’tuffa’ förhållanden under flera år”, menade den tyske förbundskanslern Angela Merkel i måndags.
Den tyska högerregeringen har hela tiden varit kallsinnig till att övriga euroländer och EU ska ge krislån till Grekland. Anledningen är att man fruktar att andra skuldtyngda euroländer snart kommer att begära stöd. Dessutom är det snart val i Nord-rhein-Westfalen, Tysklands största delstat, och den impopulära regeringen hoppas kunna vinna röster på en ”tuff” attityd gentemot Grekland.
I dag styrs Nordrhein-Westfalen av samma högerkoalition av kristdemokrater och borgerliga liberaler som regerar i landet. Förlorar dessa partier makten i delstaten förlorar man också sin majoritet i delstatskammaren, förbundsrådet, och får därmed svårare att få igenom sina förslag eftersom alla viktiga beslut också ska godkännas av delstatskammaren.
EU:s och IMF:s diktat och i praktiken övertagande av Grekland kommer att förvärra krisen och öka ilskan bland arbetare och unga.
I förra veckan strejkade offentligt anställda på nytt i Grekland och nya strejker planeras inom kort. ”Politikernas blodtörstiga nedskärningar kommer inte att föra landet ur krisen. En tragedi har inletts”, som Ilias Iliopoulos, offentligfackets Adedis generalsekreterare, sa till brittiska Guardian på strejkdagen den 22 april.
De påstådda räddningsinsasterna, i form av lån på 45 miljarder euro (431 miljarder kronor), kommer inte att ge mer än ett kort andrum.
”Det grekiska finansieringsbehovet för den närmaste femårsperio- den uppskattas till ca 250 miljarder euro [2 400 miljarder kronor]. Till detta tillkommer de grekiska sparkraven som riskerar att tvinga in landet i en nedåtgående ekonomisk spiral som till och med får krisen i baltländerna att blekna i jämförelse” (Veckans Affärer den 22 april).
Xekinima (CWI i Grekland) menar att facken och vänstern i Grekland måste besvara regeringens, EU:s och IMF:s svältkurer med kamp, i form av en serie generalstrejker, för arbetarpo-litik – skuldavskrivning, förstatligande av banker och storföretag.
Masskamp och socialistisk politik är det enda alternativet.
Per Olsson
