2012-07-11 14:48:51
Det blev klart nej till ACTA när Europaparlamentet röstade om avtalet den 4 juli.
ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement) är ett handelsavtal för att samordna åtgärder mot piratkopiering och varumärkesförfalskning. EU är en av undertecknarna av avtalet, men i omröstningen i Europaparlamentet blev det nej till att ratificera ACTA vilket innebär att inga EU-länder kan gå vidare och ratificera avtalet.
Japan, USA, Kanada, Australien, Sydkorea, Marocko, Nya Zeeland och Singapore kan dock genomföra det om tillräckligt många av dem ratificerar det.
ACTA-avtalet skrevs för att underlätta de stora multimedieföretagens och underhållningsindustrins attacker mot frihet och integritet på nätet. Det sätter press på länder att införa lagar mot stöld av immateriell egendom (hur man nu kan stjäla något som är immateriellt) som går ännu längre än den ökända IPRED-lagen som trädde i kraft den 1 april 2009. Man vill till exempel att upphovsrättsinnehavare ska kunna hämta information från internetleverantörer om deras kunder utan att behöva något domstolsbeslut.
Avtalet har också kritiserats för att generiska läkemedel och generiska fröer skulle kunna räknas som olagliga och beslagtas i tullen; detta vore ett hårt slag mot framför allt utvecklingsländer.
Det har varit väldigt stora protester mot ACTA i många länder; därför vågade endast 39 av ledamöterna i Europaparlamentet stödja det. 478 ledamöter röstade nej och 165 avstod, varav fem från M, KD och FP.
Paul Murphy, europaparlamentsledamot för Socialist Party (CWI på Irland), kritiserade avtalet dagen före omröstningen:
– Kampen mot ACTA – och åtgärder som liknar ACTA – kommer att fortsätta. Vi kommer att fortsätta bekämpa det idag, imorgon och i övermorgon och kämpa för ett samhälle och en ekonomi baserade på fritt utbyte av information, kunskap och forskning till fördel för alla.
Sebastian Olsson
Det blev klart nej till ACTA när Europaparlamentet röstade om avtalet den 4 juli.ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement) är ett handelsavtal för att samordna åtgärder mot piratkopiering och varumärkesförfalskning. EU är en av undertecknarna av avtalet, men i omröstningen i Europaparlamentet blev det nej till att ratificera ACTA vilket innebär att inga EU-länder kan gå vidare och ratificera avtalet.
Japan, USA, Kanada, Australien, Sydkorea, Marocko, Nya Zeeland och Singapore kan dock genomföra det om tillräckligt många av dem ratificerar det.
ACTA-avtalet skrevs för att underlätta de stora multimedieföretagens och underhållningsindustrins attacker mot frihet och integritet på nätet. Det sätter press på länder att införa lagar mot stöld av immateriell egendom (hur man nu kan stjäla något som är immateriellt) som går ännu längre än den ökända IPRED-lagen som trädde i kraft den 1 april 2009. Man vill till exempel att upphovsrättsinnehavare ska kunna hämta information från internetleverantörer om deras kunder utan att behöva något domstolsbeslut.
Avtalet har också kritiserats för att generiska läkemedel och generiska fröer skulle kunna räknas som olagliga och beslagtas i tullen; detta vore ett hårt slag mot framför allt utvecklingsländer.
Det har varit väldigt stora protester mot ACTA i många länder; därför vågade endast 39 av ledamöterna i Europaparlamentet stödja det. 478 ledamöter röstade nej och 165 avstod, varav fem från M, KD och FP.
Paul Murphy, europaparlamentsledamot för Socialist Party (CWI på Irland), kritiserade avtalet dagen före omröstningen:
– Kampen mot ACTA – och åtgärder som liknar ACTA – kommer att fortsätta. Vi kommer att fortsätta bekämpa det idag, imorgon och i övermorgon och kämpa för ett samhälle och en ekonomi baserade på fritt utbyte av information, kunskap och forskning till fördel för alla.
Sebastian Olsson