”Finns bara ett val – att ta kamp för jobb och service”

2010-09-09 14:35:54




Många kommunpolitiker sä­ger att de i princip är emot nedskärningar, men att de in­te har ”några alternativ” till att genomföra besparingar. Men genom kamp och masskampanjer kan man såväl stoppa nedskärningar som tvinga regeringen till reträtter. Det är lärdomen av Liverpool under åren 1983-87.

Mellan 1983 och 1987 leddes Liverpools komunfullmäktige av anhänga­re till Militant (idag Socialist Party, CWI i England och Wales). De vägra­de att genomföra nedskärningar eller att höja de kommunala avgifterna för att kompensera för högerregeringens åtstramningar och minskade statsbidrag till kommunerna. Istället ledde de en massrörelse för att kräva tillba­ka pengar av Margaret Thatchers högerregering.
Offensiv talade nyligen med Tony Mulhearn, som var fullmäktigeledamot och socialdemokratiska Labourpartiets distriktsordförande vid den här tiden.

Hur lyckades Liverpools Labour­styrda fullmäktige få extra pengar under perioden 1983-87?
– Vi gjorde en lista över de viktiga omedelbara behov som staden hade och visade hur stora underskott regeringens nedskärningar hade orsakat i Liverpools budget. Vi startade en kampanj för att vinna tillbaka de pengar som regeringen hade dragit in. Det var inte bara frågan om ett önskemål framfört på ett trevligt sätt, ut­an det gällde att ställa krav och backa upp dem med en kampanj av massak­tiviteter där fackföreningarna, det lokala föreningslivet, kvinnoorganisa- tioner och ungdomsrörelsen deltog. Fackföreningarna spelade en nyckelroll i kampen och kampanjen pressa­de högerregeringen till att göra efter- gifter.

Kan du ge exempel på vilka krav som ställdes?
– Vi hade parollen ”Inga höjning­ar av den kommunala fastighetsskatten eller hyreshöjningar” för att kom- pensera för högerregeringens nedskärningar. Detta gjorde att det uppstod ett stort glapp på 335 miljoner kronor (30 miljoner pund) mellan inkomster och utgifter. Så vårt – ytterst rimliga – krav var att vi skulle få tillba-ka 335 miljoner kronor av de 3,35 miljarder kronor som regeringen Thatcher hade tagit ur kommunens budget sedan den kom till makten 1979. Det var kärnan i kampanjen.

Hur mycket pengar lyckades ni vinna tillbaka och vad betydde det för människorna i Liverpool?
– Det var uppemot 700 miljoner kronor som återlämnades under 1984 och 1985. Det gjorde det möjligt för oss att fortsätta att genomföra vårt politiska program. Det innebar bostadsbyggande och att 2 000 nya jobb och lärlingsplatser skapades. Vi utvecklade samhällsservicen, öppnade nya daghem, byggde en park och nya idrottsanläggningar. Det är konkreta exempel på vad som kan uppnås om fullmäktigeledamöter står upp för si­na åsikter och backar upp detta med en massmobilisering av arbetarklassen.

Vad är dina råd till kommunpolitiker som idag säger att de inte vill genomföra nedskärningar men att de inte har något val?
– Varje dag hör jag ledare för Labourstyrda kommuner – till exempel Liverpool – som säger ”Vi har inget annat alternativ än att genomföra des­sa nedskärningar”.
– Men det finns alltid ett val. Antingen kan man göra motstånd, säga att man inte är beredd att följa budgetdisciplinen och backa upp detta med en masskampanj – eller så kan man lamt genomföra nedskärningar­na med de ursäkter som hör till. Jag anser att alla kommunfullmäktigeledamöter har en skyldighet att försvara de människor som har valt dem.

Var ska pengarna som krävs för att förhindra nedskärningarna kom-ma ifrån?
– Vi får ständigt höra kommentatorerna och akademikerna säga att vi har enorma budgetunderskott och att det enda sättet att täppa till hålen är att skära ned, skära ned, skära ned. Det är en gigantisk bluff som invånarna i detta land utsätts för.
– Det sägs väldigt lite om de en­orma gåvor som har getts till banker­na. 12 000 miljarder kronor har ställts till bankernas förfogande. Om skatte­betalarna bara skulle få tillbaka 1 700 miljarder av dessa 12 000 miljarder kronor skulle underskottet i ett slag vara utplånat.
– Å andra sidan stänger regeringen  skattekontor och sparkar anställda vid skattemyndigheten medan 600 miljarder kronor går förlorade genom alla möjliga former av skatteplanering. Den nya regeringen [en koalition mellan högerpartiet Tories och Liberalde-mokraterna] låter detta ske, samtidigt som de pladdrar om att den enda lösningen är att försämra levnadsstandarden för arbetarklassen.
– Det här borde avvisas fullständigt. Det slutgiltiga krav som borde ställas är upprättandet av ett socialistiskt samhälle, men ett övergångskrav skulle vara att kräva att pengarna som givits till bankerna ska tas tillbaka och att de superrika skattesmitarna ska betala sina skatter.

Tror du att en kommunledning idag skulle kunna få det stöd, inte bara i form av röster, utan också i form av demonstrationer och fackliga aktioner som Liverpools kommunfullmäktige fick 1983-87?
– Om du i praktiken visar att ett socialistiskt budskap kan översättas till nya bostäder, jobb, samhällsservi­ce, frysta kommunala hyror, återhållsamhet med avgiftshöjningar och ut- vecklad social verksamhet, kommer människor att förstå exakt vad du står för som politiker. Det som behövs är en organisation som förmår att formulera ett alternativ. Även in­om kapitalismens ramar går det att vinna stora eftergifter på kort sikt. Vi måste kräva att de som har orsakat krisen också betalar för den.
– Kan man erbjuda majoriteten av befolkningen ett tydligt altenativ, vilket vi gjorde i Liverpool, kommer en kampanj för att vinna tillbaka pengarna från de rika att få ett en­ormt gensvar. Vi bevisade detta.
– Om detta innebär demonstrationer och strejker – vilket jag tror är fallet – krävs det att facken genomför en serie aktioner för att tvinga högerregeringen till reträtt. Samtidigt måste man väcka frågan om behovet av ett nytt arbetarparti.

Labours ledare Neil Kinnock attackerade det Liverpools kommunfullmäktige uppnådde. Full- mäktigeledamöterna stängdes av från sina uppdrag och avkrävdes pengar. Skulle inte varje kommunpolitiker som vägrade genomföra nedskärningar drabbas av ett liknande öde?
– Vi måste lära oss av historien och ta tillvara de positiva erfarenheterna, men också undersöka orsaker­na till att Liverpools fullmäktige för- lorade till slut. Orsaken var att kommunen var isolerad. När Liverpool lämnades ensamt kunde högerregeringen i samarbete med Labours dåvarande ledare Neil Kinnock inleda sina motattacker. Demokratin sattes ur spel och 47 fullmäktigeledamöter fråntogs sina uppdrag.
– Vi anklagades för att ha förlorat drygt en miljon av kommunens peng­ar, men det var inte fallet. Liverpools kommun förlorade inte en enda slant på grund av våra åtgärder.
– Om tre, fyra, fem eller sex av de större kommunerna hade stått pall skulle Thatcher ha tvingats till reträtt, vilket hon senare tvingades till när det gällde poll tax.
– Jag hyser inget tvivel om att en masskampanj idag skulle kunna tvinga den nuvarande högerregering­en att backa. Fackförbund som PCS och RMT kan leda och sporra motståndet från andra fackföreningar. Jag tror att det är detta vi borde koncentrera oss på och vi kan peka på Liverpools historia för att visa vad som kan uppnås av en ensam kommun under kort tid.
Bob Severn

 Vad liverpool uppnådde 1983-87▼

  • 4 800 småhus byggdes.
  • 7 400 småhus och lägenheter rustades upp.
  • Sex nya daghem byggdes.
  • 17 nya skolor startades och 120 miljoner kronor satsades på att rusta upp skolan.
  • Sex nya sportanläggningar startades.
  • 2 000 nya kommunala jobb skapades och varje år sysselsattes 20 000 personer i olika kommunala projekt.
  • Hyrorna hölls frysta under fem år.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!