Folk och Försvar – elit på krigsstigen

På Folk och Försvars konferens mässades det om mer pengar till den svenska krigsapparaten, något alla åtta riksdagspartier står bakom (Foto: Ulf Palm).

av Liv Shange Moyo // Artikel i Offensiv

I år var Folk och Försvars konferens ett stridsrop för en massiv upprustning av Sveriges krigsorganisation. Även V stöder ökade anslag till ”försvaret”.

I höst ska riksdagen fatta beslut om Försvarsberedningens förslag på en massiv överföring av resurser till Sveriges krigsorganisation. Anslaget föreslås höjas från dagens 53 miljarder kronor per år till 84 miljarder kronor år 2025. 
Förslaget innefattar bland annat en 50-procentig ökning av personalen, från
60 000 till 90 000, dubbelt så många (8 000) ungdomar som gör värnplikt, en ny flygflottilj i Uppsala, ett nytt amfibieregemente i Göteborg, två nya marktrupps­regementen, en ny brigad i Skåne, och stridsgrupper för Stockholm och Gotland.

Med sin årliga rikskonferens i Sälen laddade Folk och Försvar redan den 12-14 januari inför hösten. Folk och Försvar, som på sin hemsida beskriver sig som ”statens förlängda arm”, bildades på hovets initiativ 1940, med de fackligas och arbetsgivarnas organisationer som nyckeldeltagare. 
Idag samlar föreningen en lång rad organisationer, från Ung Vänster till Sverigedemokraterna och Svenskt Näringsliv. Årets deltagare i konferensen var rörande eniga om att ”försvaret” behöver mer pengar.
Till krigshetsarnas besvikelse har Överbefälhavare (ÖB) Micael Bydén nu lagt fram ett förslag som går något långsammare fram. Bydén pekar dels på att delar av den tänkta finansieringen av tillväxten har fallit bort, men säger också mer eller mindre att den önskade takten och skalan på expansionen inte är fysiskt möjlig. 
Till Dagens Nyheter säger han att det tar tid att ”plötsligt fylla stora organisationer och krigsförband”, att det funnits ”stora problem med materiel, personal och med stridsduglighet”.

Ännu mer verklighetsfrånvända är idéer om att miljardregnet som trummas fram över militären, ryss­kräckshetsen och Nato-vurmandet ska resultera i starkare beredskap för klimatkatastrofer, stärkt suveränitet eller Flammans prat om ett ”demokratiskt förankrat försvar”. 
Det är rättfärdiganden som Vänsterpartiet och Miljöpartiet verkar leka med när de nu stöder en militär upprustning (V talade bland annat på temat ”civilt försvar” under rikskonferensen).

Krigsmakten, en del av den kapitalistiska statens inre kärna, är ytterst ett ”försvar” framför allt av storföretagens fortsatta strypgrepp över den uppstyckade planeten. ”Demokratisk förankring” är inget arbetarklassens organisationer eller alla de som oroas av upptrappade konflikter mellan stormakter eller terror kan uppnå i samsyn med kapitalistlobbyn på rikskonferensen.
Under riksdagsdebatten i maj 2019 ville alla åtta riksdagspartier kraftigt öka storleken på armén, marktrupperna inom krigsorganisationen. I ÖB:s prioriteringar väger andra delar av krigsmakten, som marinen och flygvapnet, tyngre.

Den verkliga debatten borde handla om hur arbetare, ungdomar, pensio­närer och fattiga världen över tillsammans ska försvara sig mot de imperialistiska makternas tilltagande krigshets, mot de accelererande klimatförändringarna, mot nedskärningarna och de djupnade klassklyftorna, mot repressiva regimer, mot rasismen och sexismen. 
Och till att börja med såklart att de 31 miljarder kronorna borde satsas på vård, skola, klimatomställning med mera – människors verkliga behov.

RS/Offensiv säger:
• Nej till varje form av svenskt deltagande i imperialistiska krig och militära ingripanden.
• Riv upp värdlandsavtalet med Nato. Nej till svenskt Nato-samarbete och –medlemskap. Kamp för omedelbar nedrustning.
• Stoppa vapenexporten. Förstatliga krigsmaterielindustrin under löntagarnas demokratiska kontroll och styre.
• Omvandling av krigsindustrin till civil produktion.
• Global kamp mot imperialismens plundring och militarism.
• Bygg en massrörelse mot terror och våld – för en socialistisk värld i fred och frihet.