
Över hela världen anordnades demonstrationer och även strejker, men också fester och festivaler för att fira första maj.

Per Olsson (per.olsson@socialisterna.org)
Första maj började tidigt. På kvällen den 30 april gick tusentals arbetare ut på gatorna i Argentinas huvudstad Buenos Aires för att protestera mot president Mileis nya attacker på arbetsrätten, anställningsskyddet och strejkrätten. Men också mot de stigande levnadskostnaderna till följd av inflation och indragna subventioner samt massarbetslösheten.
Under Mileis tid vid makten, han blev president i december 2023, har 300 000 jobb försvunnit.
Därefter, med början i Australien och Asien, gick arbetare världen runt ut på gatorna mot krig och kapitalismens alla kriser – för rättvisa och fred.
I Australien blev första maj starten till fackens kampanj för kortare arbetstid – 35-timmarsvecka – med bibehållen lön samt längre semester – upp till sex veckor för skiftarbetare.
Ett gemensamt tema på årets första maj var att det inte är arbetarna som ska betala Trumps krig. Kriget mot Iran har fått priserna att stiga igen, inte minst i Asien. I exempelvis Filippinerna steg inflationen (årstakt) till över 7 procent i april, den högsta inflationstakten sedan mars 2023. Ökningen jämfört med månaden innan var den högsta sedan 1990-talet.
Den snabbt fördjupade levnadskostnadskrisen och motståndet mot Trumps krig genomsyrade första maj på Filippinerna. I landets huvudstad Manila marscherade stora folkmassor för att kräva högre löner och lägre skatter, samtidigt som demonstranterna fördömde USAs krig mot Iran. Demonstranterna gick bakom banderoller med texten ”’Inga trupper, inga baser, inga krigsövningar – motstånd mot det USA-ledda kriget’” (franska public service France24).
När demonstranterna började tåga mot USA:s ambassad attackerades de av polis, som spärrat vägarna till ambassaden.
I Afrika blev första maj till en kampdag mot prisökningar. I Nigeria har den kraftiga ökningen av bränslepriserna utlöst en kedjereaktion som fått levnadskostnaderna att drastiskt skjuta i höjden och allt färre arbetare kan leva på den lön man får. Och i exempelvis Marocko fylldes gatorna av arbetare som krävde högre lön och fler jobb.
I Niger förbjöd dock militärstyret ”alla demonstrationer och större sammankomster på 1 maj”.
I likhet med resten av världen blev första maj i Europa också till en massiv protest mot Trumps krig. ”Vi, arbetare vägrar att betala priset för Donald Trumps krig i Mellanöstern. Dagens demonstrationer visar att arbetarna inte kommer att stå och se på medan deras jobb och levnadsstandard förstörs”, skrev Europafacket (ETUC) i sitt första maj-uttalande. Men sin vana trogen nöjde sig ETUC med att göra ett uttalande, som var skarpt i ord men som inte innehöll några maningar till fortsatta alleuropeiska aktioner (inkluderat strejker) för att bekämpa hotet från den giftiga treudden – extremhögern, kapitalism och krig.
Icke desto mindre gick antimilitarismen som en röd tråd genom årets första maj. ”Kapitalismen ska betala för Trumps krig”, som det stod på en banderoll i Madrids första maj-tåg som genomsyrades av antimilitarism.
I Spanien och resten av Europa blev första maj också till en kampdag mot åtstramningspolitiken, levnadskostnadskrisen och den fortsatta jobbslakten. Bara under de senaste månaderna har 100 000 industrijobb försvunnit i Europa.
I Frankrike, där totalt omkring 300 000 deltog i de mer än 300 demonstrationer som genomfördes landet runt, var årets första maj en särskilt viktig kampdag. Skälet är att Macronregeringen med stöd av extremhögern gått till attack mot första maj och lagt förslag som innebär att dagen inte längre ska vara en helgdag då allt är stängt och alla arbetare är lediga. Om högern lyckas driva igenom provokativa planer skulle 1,4 miljoner anställda istället tvingas att arbeta på första maj. Därav fackens maning ”Rör inte 1 maj!”.
I Belgien och Italien var första maj början till en ”het maj” av strejker och nya massmobiliseringar. Den 12 maj genomför Belgiens fackföreningar nya strejker mot högerregeringens åtstramningar. Under de senaste månaderna har Belgien drabbats av en våg av strejker. Den 12 mars genomfördes exempelvis en generalstrejk och mer än 100 000 gick i den demonstration som genomfördes i Bryssel på strejkdagen.
I Italien kommer gräsrotsfacken att genomföra en rad strejker i maj. ”Maj kommer att bli en särskilt ‘het’ månad när det gäller arbetstagarnas protester, med tre generalstrejker (den 1, 15-16 och 29 maj) och flera landsomfattande protester, framför allt inom skol- och transportsektorn” (Il Sole 24 Ore den 28 april).
1 maj i Istanbul: Tårgas mot demonstranter och massarresteringar
I Istanbul gick polisen till våldsam attack mot 1 maj-demonstranterna. Polisen avfyrade tårgas och minst 575 demonstranter greps. Polisattackerna på första maj hade föregåtts av att 47 personer arresterats den 28 april.
”Det var stor uppslutning i Istanbul på första maj. Polisens attacker riktades främst mot de hade signalerat sin avsikt att marschera till Taksimtorget – platsen för flera tidigare protester – som hade spärrats av av polisen under natten”, rapporterade nyhetsbyrån AFP och tillägger att deltagandet på årets första maj ”var särskilt stort och ungdomligt”.
Groteska klyftor som bara växer
- I snitt föll arbetarnas reallöner globalt med 12 procent mellan 2019 och 2025. Världens toppdirektörer fick däremot en reallöneökning på hela 54 procent under samma period.
- En genomsnittlig vd (verkställande direktör på 1 500 granskade storföretag) fick 8,4 miljoner dollar i lön och bonusar 2025 (1 dollar motsvarar 9,28 kronor), jämfört med 7,6 miljoner dollar året innan. Det skulle ta en genomsnittlig arbetare i världen 490 år att tjäna ihop vad en snitt-vd fick under 2025.
- Världens absolut rikaste fick 2 500 dollar per sekund i utdelning under 2025. Vad de superrika fick i utdelning på mindre än två timmar var mer än vad en arbetare fick i snitt i lön under hela 2025.
- Miljardärernas förmögenhet har nått rekordhöga nivåer under 2026. På bara 12 månader har de ökat sin förmögenhet med 4 biljoner dollar (1 biljon är 1 000 miljarder) – vilket innebär att deras förmögenhet nu är 1,5 biljoner dollar större än den sammanlagda förmögenheten hos den fattigaste hälften av världens befolkning – 4,1 miljarder människor.

Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.