En vårdkris av stora proportioner väntar i Göteborg i sommar när Mölndals medicinakut måste hållas stängd under nio veckor. Orsaken? Att det saknas totalt 104 sjuksköterskor inom hela universitetssjukhuset.
Lars Wiklund som är områdeschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) i Göteborg, säger till Sveriges Radio att han inte vet vad det beror på, men att problemet är mycket omfattande:
– På SU som helhet har vi problem även på medicinkliniken, geriatriken, neurologin och ambulansverksamheten. Sedan har vi också problem på neonatalen och på barn.
Martin Håland från Vårdförbundet ser dock ett klart samband med de stora arbetsmiljöproblem man har haft under våren samt löneläget inom vården.
Under stora delar av våren har olika yrkesgrupper inom vården slagit larm – senast ambulanssjuksköterskorna som varnat för långa arbetspass och en ohållbar arbetsmiljö.
Problemen är inte på något sätt nya, SU har drabbats av nedskärningar på hundratals miljoner kronor under de senaste åren. Problemen har byggts upp under en längre tid och gradvis har personalen blivit allt mer pressad.
Vårdförbundet rapporterar att personalen på Mölndals sjukhus redan är hårt sliten, det är inte ovanligt med arbetspass på 12 till 14 timmar. En risk- och konsekvensanalys som förbundet har gjort visar att förutom att drabba de anställda på akuten i Mölndal kommer belastningen att öka på de två andra akutmottagningarna. Personal från akuten i Mölndal kommer också att omplaceras till dessa.
Carina Rutgersson reagerar starkt på sjukhusledningens tal om att det inte är en lönefråga, utan att situationen framförallt är orsakad av att de inte har kunnat hitta specialistpersonal. Till Göteborgs-Posten den 5 juni säger hon:
– Självklart handlar det om lönen. Så länge Sahlgrenska inte är villigt att betala mer än 21 800 kronor i ingångslön kommer de nyutbildade att fortsätta söka sig till and-ra arbetsgivare. Idag kan sjuksköterskor både få högre lön och bättre arbetsmiljö om de jobbar inom kommunerna eller privatsjukvården.
Sjuksköterskebristen som ses på landstingen över hela landet är inte resultatet av att det utbildas för få, eller att det finns för lite personal med den specialistkompetens som eftersöks. Den är resultatet av flera års aggressiv nedskärningspolitik och ett konstant försämrande av både arbetsmiljö och patientsäkerhet.
Vårdförbundets risk- och konsekvensanalys inför sommar på SU visar detta tydligt.
Även Kommunalarbetarens och Läkartidningens genomgång av Arbetsmiljöverkets viten mot landstingen visar att problemen med arbetsmiljön inom svensk vård inte är en ny företeelse.
Man har gått igenom ett 80-tal domar sedan millennieskiftet. Vitena gäller drygt tio miljoner kronor, varav 8,7 miljoner kronor handlar om överbeläggningar.
För att få till stånd en förändring – både vad gäller löner, men kanske framförallt den press som vårdpersonalen tvingas arbeta under – kommer det att krävas kamp för mer resurser. För att dessa resurser ska fördelas rätt krävs det starka fack som tar strid för sina medlemmars rättigheter på arbetsplatserna.
Stefan Berg
