Efter John Bauer-koncernens konkurs riskerar nu fler gymnasieskolor att gå samma öde till mötes. En fjärdedel av de 129 friskoleföretag som har granskats, vilka alla ägs och drivs av riskkapitalbolag och andra privata aktörer, går back ekonomiskt.
Det är kreditupplysningsbolaget UC som har granskat 129 av 180 friskoleföretag som är verksamma i Sverige. Granskningen visar att risken för konkurs för dessa företag är 25 procent större än genomsnittsrisken för andra aktiebolag i Sverige. 12 procent av de 129 friskoleföretagen hamnar i den sämsta eller näst sämsta gruppen av fem riskklasser, där riskklasser är en bedömning på hur troligt det är att företaget hamnar i konkurs.
Styrelsens sammansättning, betalningsanmärkningar, skulder och bokslut ligger till grund för vilken rankning ett företag får.
Ett av de bolag i sämsta riskklassgruppen är Praktiska Sverige som ägs av norska riskkapitalbolaget FSN Capital, vilka har 5 000 elever på ett 50-tal orter runtom i landet. De gjorde förra året en förlust på 26 miljoner kronor. En förlust som inte påverkar ägarna alltför mycket då det gång på gång visas att man hellre skär ner på skolverksamheten än på ägarnas enorma vinstuttag.
Om Praktiska Sverige går i konkurs slängs ytterligare 5 000 elever ut på bar backe och skattebetalarna får betala en summa liknande den miljardkostnad som John Bauer-koncernen tvingar på vanligt folk.
Claes Nyberg, vd för Friskolornas riksförbund, kommenterar det hela med att säga att ”trots en ibland ensidig debatt om att stora vinster är problemet i svensk skola så pekar detta tvärtom på behovet av att ge fristående skolor möjlighet att göra överskott i perioder för att skapa en buffert för att möta svängningar i demografi”. Hur granskningen skulle peka på att friskolor borde ta ut än mer i vinst visar han inte.
De enorma vinster som företagen gör på skolorna skulle kunna användas till att förbättra situationen för alla inom skolan. Företag drivs inte med brukarnas behov i åtanke utan för att det egna företaget ska kunna ta ut så mycket som möjligt i vinst. Friskolor innebär alltid en risk för elever och personal.
Friskoleeländet innebär en utarmning av alla skolor och samhället i stort då skattefinansierade friskolor tillåts ta ut vinst. Det är ett rån på offentlig sektor av några få rika gamar, ett rån som sker om och om igen med stöd från merparten av de etablerade partierna. Än mer skrämmande är att friskoleföretag som sätts i konkurs, såsom John Bauer-koncernen, inte längre har ansvar för att säkerställa elevernas skolgång.
– Om man går ett nationellt program eller inriktning eller en särskild variant har man rätt att fullfölja utbildningen, enligt lagen. Men om en enskild aktör upphör med sin skola, genom exempelvis en konkurs, finns det ingen huvudman att rikta kraven emot, säger Christina Ridderman Karlsson, jurist på skolinspektionen, till DN den 11 augusti.
Det innebär att elever i vissa fall inte får fortsätta studera sina valda program eller sin inriktning på gymnasiet, då kommuner inte alltid kan erbjuda elever att få fullfölja den utbildning de har valt.
Det fria skolvalet och friskolereformen handlar inte om att elever fritt ska få välja den skola som passar dem bäst, som borgerliga politiker vill få det till, utan det handlar snarare om etableringsfrihet för företag på skolmarknaden med hjälp av skattepengar.
Det handlar om företagens möjlighet att tjäna så mycket pengar som möjligt på vår gemensamma välfärd, där elever och skolpersonal är de som drabbas. Statistik från Skolverket år 2010 samt en rapport från Lärarförbundet år 2013 visar på några av de stora skillnader som finns mellan kommunala skolor och friskolor (se rutan).
Skolan har blivit mindre likvärdig de senaste 30 åren och som Offensiv har skrivit om flertalet gånger, ökar skillnaderna i resultat, trygghet och arbetsmiljö mellan olika skolor hela tiden.
Rättvisepartiet Socialisterna står för att skolan behöver en massiv upprustning samt förstatligas och ställas under demokratisk kontroll och styre underifrån av de verkliga experterna: lärare, elever, föräldrar och övrig skolpersonal. Läget i skolan är akut, och behovet av en organiserad rörelse mot privatiseringar och nedskärningspolitik är större nu än kanske någonsin förut.
Den 21 september kan bli startskottet för en sådan rörelse.
Robert Bielecki
Kommunala skolor kontra fristående skolor:
- Lärartäthet grundskolan:
8,0 lärare/100 elever i kommunala skolor.
7,6 lärare/100 elever i fristående skolor. - Lärartäthet gymnasiet:
8,5 lärare/100 elever i kommunala skolor.
6,9 lärare/100 elever i fristående skolor. - Andel lärarutbildade, grundskolan:
88 procent kommunala i skolor.
70 procent fristående i skolor. - Andel lärarutbildade, gymnasiet:
80 procent kommunala i skolor.
56 procent fristående i skolor. - Studie- och yrkesvägledare (SYV) grundskolan:
1 400 elever/SYV i kommunala skolor.
1 900 elever/SYV i fristående skolor. - Studie- och yrkesvägledare (SYV) gymnasiet:
430 elever/SYV kommunala i skolor.
890 elever/SYV i fristående skolor - Lärare i fristående grundskolor tjänar 500 kr mindre än lärare i kommunala skolor; motsvarande siffra i gymnasieskolor är 1 700 kr mindre.
Källa: Lärarförbundet 2013, Skolverket 2010
