Hela hösten 2008 kantades av anklagelser från den ryska regeringen och det statligt ägda gasmonopolet Gazprom att Ukraina inte betalade sina gasräkningar.
Ukraina är den största mottagaren av rysk gas och Moskva har velat höja priset till samma nivå som gäller för EU. Efter att ha drabbats hårt av den globala finanskrisen har den ukrainska valutan hryvnja rasat i värde och den inhemska kreditmarknaden frusit. Den tidigare starka tillväxten som låg på 6,9 procent under tredje kvartalet 2008 beräknas nu i början av det nya året vända nedåt och prognoserna pekar på att BNP kommer att sjunka med 7 procent .
Även den senaste tidens politiska konflikter mellan Moskva och Ukrainas president Viktor Jusjtjenko kan ha spelat in i hela situationen. Jusjtjenko gav sitt stöd till de georgiska trupperna under striderna förra året och hans vilja att få in Ukraina i NATO har också retat upp Moskva.
Då en majoritet av gasen till EU går genom Ukraina drabbas även flera andra länder hårt av den avstängda gasen.
Värst drabbade av konflikten är Bulgarien och Slovakien, som får nästan all sin gas genom Ukraina. Även Makedonien drabbas hårt då man inte har några alternativa vägar för att ta emot den ryska gasen. För Slovakien, som får 90 procent av sin energi i form av gas från Ryssland, innebär detta den värsta energikrisen i landets historia. Flera industrier har tvingats stänga och de anställda har skickats iväg på tvångssemester.
De drabbade länderna måste nu ta gas från sina reservlager. Reservgasen går i första hand till sjukhus, ålderdomshem och skolor, men flera skolor har ändå tvingats stänga.
Som vanligt är det vanligt folk som drabbas hårdast av den här sortens konflikter och att det just nu är en rejäl köldknäpp i Öst- och Centraleuropa gör också hela situationen mycket svårare.
I måndags tycktes ett avtal ha slutits mellan Ryssland och Ukraina, men hur långt det dröjer tills gasen sätts på igen återstår att se. Uppskattningsvis kan det handla om ytterligare tre dagar med gasbrist.
Rättvisepartiet Socialisterna och CWI (Committee for a Workers’ International) står för en energipolitik där resurserna står under demokratisk kontroll av arbetare och folks behov kommer i första hand, inte girigt maktmissbruk och jakten på profiter.
Nils Kaza