Girjas har vunnit mot staten

Segern för Girjas stärker urfolksrätten och det är ett möjligt antagande att detta i sin tur kan medföra vetorätt mot exploateringar som exempelvis gruvor på traditionell samisk mark (Foto: CC).

av Raymond Stokki // Offensiv

Efter mer än 10 års tvist avslutades under torsdagen den 23 januari målet där Girjas sameby hade stämt svenska staten i fråga om upplåtelserätt till småviltsjakt och fiske på samebyns område. En dom som kan följas av framgångar för markfrågor i Sápmi och med en möjlig framtid där vetorätt mot exploatering av mark och natur öppnas.

Girjas vann tidigare i Hovrätten där domen förkunnade att samebyn har mer rätt än staten. Staten drog detta vidare med överklagande, vilket förde målet vidare till Högsta domstolen där nu Girjas sameby gick segrande ur tvisten.
Direkta konsekvenser av detta är att den förlorande parten, i detta fall staten, får betala rättegångskostnaderna för den vinnande parten. Dessutom är det till Girjas och hela Sápmis fördel att staten drog detta vidare till HD i och med den vinnande domen då HD:s domar verkar prejudicerande, det vill säga att domen blir vägledande för framtida tvister i liknande fall.

Domen rör vid flera områden av lagstiftning. Dels har HD kollat på om huruvida renbeteslagen verkar diskriminerande mot samer och i så fall står mot svensk grundlag samt internationell rätt eller ej. Om detta kom domstolen fram till att renbeteslagen inte är diskriminerande i sig eller står mot andra lagar.
Däremot är grunden till beslutet det som kallas ”urminnes hävd”; Girjas har hävdat att urminnes hävd eller sedvana skulle ge samebyn rättigheter som fram till idag har förvaltats av staten.

Målet har inte bara från Girjas sida dragit upp gamla bevis för att samebyn alltid eller sedan väldigt länge brukat marken, utan staten har även föredragit gamla skrivningar inför äldre och nuvarande renbeteslag. Detta är något som Offensiv tidigare rapporterat om då staten använt sig av gamla rasistiska skrifter för att bevisa sin rätt.
Historiskt sett har staten lagt beslag på marker inom Sápmi. Staten har även ”förvaltat” markfrågor och rättigheter till nyttjande av marker eftersom samerna inte ansågs kunna göra detta. Men huruvida staten är fastighetsägare, det vill säga den som äger markerna, har HD inte tagit ställning till, utan domen rör nyttjanderätt där renskötande samer har och har haft en viss särställning.

Girjas (Foto: CC).

Justitiekanslern säger i en intervju med SVT att många frågor har avgjorts i och med domen samt att HD har avgjort hur urminnes hävd kan komma att användas generellt.
När Girjas tog upp fallet för 10 år sedan gjordes det efter samråd med Svenska samernas riksförbund som ett pilotfall för att testa just urfolksrätt i fråga om rättigheter till markerna. Nu kan fler samebyar ha större möjlighet att vinna nya fall.
Detta fall stärker urfolksrätten och det är ett möjligt antagande att detta i sin tur kan medföra vetorätt mot exploateringar som exempelvis gruvor på traditionell samisk mark, vilket idag gäller en stor del av gruvorna och framför allt stora gruvprojekt. Därför kan det sägas att en vinst för Girjas är en trolig framtida vinst för miljörörelsen.

Girjas seger kom ytterst lägligt då Sverige redan på måndag ska förhöras av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Inför förhöret har flera civilorganisationer rapporterat om läget i Sverige, framför allt gällande samers rättigheter. FN-förbundet, Civil Rights Defenders och en samisk expertgrupp har lämnat elva rekommendationer som Sverige bör följa för att stärka samiskt självbestämmande och rättigheter till land och vatten.
Dessutom tas återigen kravet upp om att Sverige måste ratificera ILO 169 (konventionen om urfolks rättigheter). Civil Rights Defenders chefsjurist John Stauffer säger att svensk lagstiftning inte tar hänsyn till internationell urfolksrätt.
Offensiv gratulerar Girjas sameby till vinsten.