Global kvinnokamp

2013-03-20 12:00:02




Det sjuder i världen, kvinnokampen växer och i en liten gårdslokal i Stockholm samlades 20 personer för att diskutera feminism, socialism och den globala kampen mot sexistiskt våld.

Anna Löfgren inledde studiedagen i Sandsborg lördagen den 16 mars som Rättvisepartiet Socialisterna anordnade med att bland annat berätta om massiva demonstrationer mot gruppvåldtäkter i Indien, kamp för abort-rätten på Irland och protester mot åtstramningspolitiken i södra Europa.
– Kapitalismen kan inte uppfylla behoven för 99 procent av befolkningen. För framförallt kvinnor behövs det ett systemskifte för att slippa förtrycket inom arbete, socialt och i hemmet, avslutade hon.
Grace Pastorfide, som själv har erfarenheter av att arbeta som migrantarbetare, berättade om diskriminering, rasism, våld och sexuella trakasserier som filippinska kvinnor riskerar att utsättas för när de arbetar som hembiträden utomlands.

I Egypten två år efter revolten har det sexualiserade våldet flyttat ut på gatorna, berättade Aysha Zaki. Våldtäkter används som vapen mot kvinnliga aktivister för att sprida rädsla och splittra frihetskampen. I reaktion mot utsattheten och övervåldet har kvinnor organiserat sig och sprider texter, bilder och filmklipp genom sociala medier.
I Kina har kvinnors situation på arbetsmarknaden försämrats i takt med att den kapitalistiska modellen vunnit mark. Osäkra anställningar, låga löner, diskriminering och trakasserier har blivit en del av arbetslivet berättade Zhang Shujie. Samtidigt är yrkesarbetet en nyckel till frihet. Det ger möjligheten att träffa andra kvinnor, stärka den privata ekonomin och ger en möjlighet att orga­nisera sig fackligt och politiskt.

Elin Gauffin inledde
den andra temapunkten med att berätta om den nya backlash av hat och antifeminism som sedan 2005 har spridit sig över Sverige. De senaste åren har dock initiativ såsom Vägra kallas hora åter väckts till liv och allt fler börjar förena feminism med antikapitalism och socialism.
För varje nedslående rapport nämndes fler motståndsinitiativ. Enskilda motståndsfickor kan stärka individer, men för ett systemskifte behövs ett organiserat motstånd på skolor såsom i Sverige, på arbetsplatser såsom i Kina och på gator och torg såsom i Indien och Egypten.

Natalia Medina