Grekland: Fortsatt kamp mot EU:s och bankernas diktatur

2015-07-15 12:38:29


Tsipras sviker den historiska Nej-rösten. Nu väntar ännu värre åtstramningar.

“Avtalet” mellan den grekiska regeringen och EU-pamparna i måndags, den 13 juli, ökar strypgreppet från EU:s och bankernas diktatur. Ovanpå nya enorma nedskärningar ska Grekland tvingas riva upp tidigare beslut. Varje beslut ska godkännas av EU:s och IMF:s utsända. Grekland ska i en närmast kolonial ordning styras från Berlin och Bryssel.

Att premiärminister Alexis Tsipras skrev under på detta är ett direkt svek och förräderi mot det valprogram som gav Syriza valsegern i januari och mot folkomröstningen den 5 juli som med 61,7 procent av rösterna sa definitivt Nej till fortsatt åtstramning. Besvikelsen och missnöjet är utbrett i Grekland. Idag, onsdag den 15 juli, genomförs en första generalstrejk, samtidigt som det grekiska parlamentet debatterar “avtalet”.

 

Det nya åstramningsprogrammet är en katalog av nyliberala attacker och fördjupad åtstramning. Här är innehållet i stora drag.

EU:s diktatur skärps:

  • Institutionerna (Trojkan: EU, ECB och IMF) kommer att ha en stab på plats i Aten. Dessa måste godkänna varje beslut. Detta är kuppliknande.

  • Budgetöverskottet ska vara 1 procent år 2015 och 3,5 procent år 2018.

  • Ett “oberoende budgetråd” ska ingripa med “kvasi-automatiska nedskärningar” om målet med budgetöverskottet ser ut att missas.

  • Beslut som har tagits sedan valet i januari ska rivas upp. Till exempel riskerar arbetare som har fått tillbaka jobben nu att bli arbetslösa igen.

  • Nedskärningar ska genomföras retroaktivt. År 2012 beslutade konstitutionsdomstolen att höjd pensionsålder och sänkta pensioner stred mot konstitutionen, vilket försenade besluten. Nu ska nya nedskärningar kompensera för förseningen.

Pensionerna:

  • Höjd pensionsålder från 65 till 67.

  • Stora försämringar för lågavlönade som tvingas ta förtidspension.

  • Hårdare krav på pensionsfonderna, som omstruktureras och inte längre kan få kompensation från statsbudgeten.

Momsen:

  • Höjd moms. Dels att öar som har haft en lägre moms får den höjd, dels att momsen i de flesta fall höjs till högsta nivå, 23 procent.

Nyliberala “marknadsreformer”:

  • Avreglering av apotek, bagerier och mejerier, samt färjor.

  • Privatiseringar på 50 miljarder euro (467 miljarder kronor), inklusive statliga energibolaget – pengar som till tre fjärdedelar ska gå till grekiska banker och avbetalningar till ECB.

  • “Modernisering” som försämrar kollektivavtal och strejkrätt, plus att lättare avskeda.

Dessutom innehåller “avtalet” ingen avskrivning av skulderna. Dessa ska fortsätta att betalas, till exempel 7 miljarder euro (65 miljarder kronor) till ECB i juli och augusti.

 

Allt tal om att Grekland med detta “avtal” fått ett “räddningspaket” på 86 miljarder euro (803 miljarder kronor) är helt felaktigt. Som tidigare paket är de pengar som delas ut lån som ska betalas tillbaka. Och det är pengar som inte går till vanliga greker utan till att betala banker och stater i Tyskland, Frankrike and resten av EU.

Folkomröstningen den 5 juli, som med ett jordskredsresultat sa Nej till EU och åtstramningarna, skulle enligt Syrizaledningen och Tsipras stärka dem i förhandlingarna med EU-topparna. Men istället skrämdes EU, med Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble i spetsen, av det massiva motståndet. De ville statuera ett exempel för att skrämma vänsterpartier runt om i EU och kväsa revolten från arbetare och unga.

Detta i sin tur gjorde att Tsipras bara några dagar efter folkomröstningen tvärvände och föreslog ännu större nedskärningar än tidigare. Dessa reträtter bara ökade bankerna och EU-politikernas aptit. För varje steg bakåt som Tsipras tog ökade kraven från EU.

Samtidigt såg särskilt de franska och italienska regeringarna faran med ett grekiskt utträde ur euron: Att det skulle kunna få oöverskådliga konsekvenser, med rörelser i fler länder och ny spridning av den ekonomiska krisen. Solidariteten med Grekland från arbetare runt om i Europa var omfattande och skrämde kapitalisterna. Denna oro delades också av Vita huset, som ville ha Grekland kvar i euron.

Efter hot om en 5-årig avstäning av Grekland från euron – något som skulle ha blivit permanent – och ytterligare hård press på Syrizas förhandlare, beslutade sig EU-pamparna för att pressa fram detta “avtal”. De förstod att Tsipras skulle gå att tvinga till underskrift. Han trodde att det handlade om förhandlingar när det i själva verket var ett ekonomiskt och politiskt krig. EU tänkte aldrig acceptera en vänsterregering med vänsterpolitik. Tsipras förhoppning om att både genomföra sitt program och stanna i euron var en illusion.

Istället skulle en vänsterregering från allra första början  förberett befolkningen på kamp. Att stoppa åtstramningen betydde att bli utkastade från euron. Socialistiska beslut – sluta betala skulderna till bankerna, förstatligande av banker och storföretag, kapitalkontroll, appeller till arbetare och unga i hela Europa – hade varit det svar som kunde räddat Syrizas program.

 

Det nya “avtalet” är inte ett ekonomiskt beslut i första hand, utan ett politiskt. Åtstramningspolitiken kommer att fördjupa krisen i Grekland. Det finns redan rapporter som talar om att ekonomin kommer att krympa med 3,5 procent i år. IMF har i flera rapporter visat att Grekland behöver skuldavskrivning. Nu senast sägs att statsskulden kommer att öka ytterligare, till 200 procent av BNP de närmaste åren.

Motståndet växer i Grekland, parallellt med enorm besvikelse och bitterhet. Alexis Tsipras kan bara få igenom förslagen i det grekiska parlamentet med hjälp av de partier Syriza tidigare alltid stenhårt kritiserat, högerpartiet Ny Demokrati och socialdemokratiska Pasok. Syriza komma troligast att splittras, med även parlamentsledamöter som lämnar partiet eller blir uteslutna.

Vi hoppas, tillsammans med vårt grekiska systerparti Xekinima, att arbetarna kommer att kämpa med alla medel som står till deras förfogande. Detta kan innebära, beroende på striderna inom Syriza, kamp för ett nytt parti som kommer att konfrontera den grekiska och europeiska kapitalismen och bana väg för socialism i Grekland.

 

————————————————————–

 

Stöd de grekiska socialisterna!

Xekinima, den grekiska sektionen av CWI som är den internationella organisation som RS är en del av, har deltagit aktivt i kampen mot Trojkans åtstramningar.
Dagarna inför folkomröstningen tryckte de och spred över ­100 000­ flygblad och tusentals tidningar för pengar de egentligen inte hade. Vi uppmanar därför alla att ge ett ekonomiskt bidrag till Xekinima.

Sätt in ditt bidrag på PlusGiro: 87 96 49-2 eller swisha till nummer 123-240 32 85. Märk insättningen ”Grekland”. Du kan också skicka bidrag via sms. Skriv ”Offensiv 100” och skicka till nummer 72550. Tack!

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!