foto: Arne Johansson
Järvafältet måste bevaras och brukas.
Stora förändringar pågår runt Järvafältet: bygget av Förbifarten, en planerad begravningsplats runt Granholmstoppen, bygget av ett stort utomhusbad vid Eggeby gård och terassbyggen över E18 vid Rinkeby och Tensta. Nu vill många Järvabor ha en dialog om hur det gröna Järvafältet ska bevaras och brukas på bästa sätt för alla boende.
Då Naturskog AB i slutet av året lämnar Hästa gård vars vidsträckta gröna ägor dominerar Järvafältet mellan norra och södra Järva är det hög tid att diskutera vad som ska hända med Stockholms enda kommunägda bondgård. Avsikten sägs vara att den ska rustas upp för både uppfödning av djur och odlingar, men än vet ingen hur den ska drivas.
Då kanske nya grepp kan diskuteras. Om kommunen till exempel kan ge Hästa gård i uppdrag att utarrendera en del av sin mark och erbjuda service till föreningar och lokala kooperativ som vill utveckla ekologiska trädgårdsodlingar i större skala än kolonilotter skulle detta kunna få stor betydelse. Dessa skulle mycket snart kunna leverera närodlade grönsaker till lokala handlare och egna kök i ortens skolor, förskolor och äldreboenden och även skapa en del jobb.
Det här är idéer som ska diskuteras på ett stormöte i Husby konsthall med start kl 13 lördag den 16 september. Arrangörer är Norra Järva Stadsdelsråd tillsammans med initiativtagarna till ett medborgarförslag för Järvafältet, som enligt förslagsställarnas sammanfattning lyder så här:
”På Järvafältet finns bondgården Hästa Gård på 185 hektar odlingsbar mark ägd av Stockholms stad. Nuvarande arrendators kontrakt går ut december 2017 och vår vision är att delar av området ska användas för lokal matförsörjning, experimentell odling med permakultur och agroforestry, gemenskapsodlingar, leveranser till skol- och omsorgskök, leveranser till grönsaksförsäljare i området, småskalig produktion av biogas och kompost.
Samtidigt kan denna verksamhet erbjuda möjlighet till jobb, arbetsträning och rehabilitering, språkpraktik för nyanlända, praktik för jordbruksutbildningar, och forskning i urban odling och alternativa driftsformer.
Sist men inte minst ska platsen fungera som som en naturlig mötesplats för folk från alla etniska, religiösa, åldersmässiga och politiska grupperingar.” ■
