foto: Natalia Medina
Ledningen för Kommunal beskriver avtalet som historiskt eftersom det ger ett lönelyft för undersköterskor, men innebär inga garanterade ökningar.
Kommunal kallar det nya löneavtalet för historiskt eftersom det ska ge undersköterskorna ett lönelyft med 1 020 kronor i månaden. Men arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Landsting gläds åt att alla löner ska fördelas individuellt, att avtalet är treårigt och en lägre uppräkning av de lägsta lönerna.
Kommunal redovisar löneavtalet som 520 kronor i månaden för alla och 1 020 kronor för utbildade undersköterskor. Men förbundet tvingas också erkänna att avtalet inte innehåller några garanterade ökningar. I förbundets frågor och svar, som publicerades den 2 maj, skriver Kommunal:
”Kommer alla undersköterskor att få exakt 1 020 kronor mer i månaden på en heltid?
Nej, pengarna ska förhandlas mellan lokala parter och fördelas inom gruppen.”
Arbetsgivarna SKL beskriver det så här: ”Dels får hela undersköterskegruppen i snitt 800 kronor under det första avtalsåret. Utöver detta görs en särskild karriärsatsning där var fjärde undersköterska får ytterligare 880 kronor i snitt.”
Att löneökningar redovisas som genomsnitt betyder att undersköterskor kan hamna både över och under 800 kronor. För att komma över 800 krävs att uskan tillhör den fjärdedel som kan få 880 kronor – igen, i snitt.
Det är dessa 880 delat med fyra (220) som gör att Kommunal redovisar ökningen som 800+220 = 1 020 kronor. Hur en fjärdedel av undersköterskorna ska väljas ut till de högre lönelyften framgår inte av det som hittills har publicerats. Men moderaten Sten Nordin, vice ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation, säger att avtalet har ”en tydlig karriärprägel”. Ett karriärprojekt för undersköterskor ska pågå i fem år.
Det fanns utan tvekan en stark förankring bland undersköterskorna för höjda löner, och även förväntningar. Hela LO hade dessutom gett sitt stöd till kraven. Det gjorde att även arbetsgivarna tvingades acceptera en del av detta.
Men SKL har samtidigt fått igenom flera av sina huvudkrav. Förutom att inga höjningar är garanterade handlar det om att avtalet som helhet är inom ”märket”, det vill säga den nivå på 2,2 procent för 2016 som sattes av industriavtalet.
Att helheten hamnar inom 2,2 procent förklaras av SKL med ”en lägre uppräkning av lägstalönerna [80 procent av märkets 2,2 procent] och ett särskilt semesterlönetillägg i kollektivavtalet” vilket ”minskar arbetsgivarnas kostnader”. Det betyder att den delen, som redan är stor, kommer att öka. SKL betonar att ”Undersköterskeprioriteringen blir genom lägre ökning av lägstalönerna och andra tillägg kostnadsneutral”.
I avtalet står det dessutom att märket ska gälla för Kommunal (förutom undersköterskorna) även år 2017 och 2018, trots att detta ”märke” inte finns ännu eftersom industrins avtal är ettårigt. Kommunal har därmed gett bort två års förhandlingar till IF Metall.
SKL skriver också att Kommunal gjorde andra eftergifter: ”Parterna är också överens om förenklade uppsägningstider och förändringar i de föråldrade och komplicerade turordningsreglerna.” Exakt vad detta betyder är inte klart, men formuleringarna tyder på att anställningstryggheten kommer att urholkas ytterligare.
Kommunal har fått igenom formuleringar att heltid ska eftersträvas när nya anställs på fasta tjänster, med målet att fler ska jobba heltid. Under fem år ska fack och arbetsgivare gemensamt övervaka att detta sker. ■
