Samtidigt kan privata, kommersiella företag ansöka om få att driva vårdcentraler finansierade av skattemedel. Primärvården i hela landet kostar landstingen cirka 30 miljarder kronor om året, pengar som det då kan konkurreras om mellan olika privata vårdgivare.
Förebilden är Vårdval Stockholm som infördes under Filippa Reinfeldts regi redan den 1 januari 2008. Mer än hälften av alla vårdcentraler (VC) har sedan dess gått över i privat regi. Med vårdvalet fördelas pengar framförallt efter patientbesök. De tidigare socioekonomiska bidragen togs bort, d v s att det inte längre tas någon hänsyn till faktorer som antalet långtidssjukskrivningar, utomnordiskt födda och utbildningsnivå bland invånarna i vårdcentralernas område. Endast tolkersättning finns kvar och extra bidrag till äldre patienter. För exempelvis Jordbro VC innebar detta en för- lust av 30 procent av den tidigare budgeten.
En undersökning gjord av Socialdemokraterna i Stockholm ett år efter införandet av vårdvalet visar att vårdcentraler i utsatta områden är de som har förlorat mest, trots att andelen listade patienter stannade på samma nivå. Här har vårdcentralerna förlorat i snitt fem heltidstjänster. Eftersom läkarbesök ger mest ersättning prioriteras de, medan sjuksköterskors och undersköterskorns tjänster och insatser skärs ner. En följd av vårdvalet är att den förebyggande vården lågprioriteras. Även det uppföljande arbetet via telefon har drastiskt skurits ner, eftersom telefonkontakt som bara leder till receptföreskrivning överhuvudtaget inte får någon ersättning. Socialdemokraternas utredning slår fast att om man inberäknar telefonkontakter har tillgängligheten inte ökat. Utvecklingen visar också att besök vid vårdcentralerna handlar om korta läkarbesök.
I juni rapporterade Dagens Nyheter om att bonussystem införs på närakuter i Stockholm för att få läkarna att ta emot fler patienter, något som har lett till att vissa patientbesök bara varar tre-fyra minuter.
Hos Praktikertjänst, där varje läkare är sin egen företagare, är läkarens lön direkt kopplad till antalet patienter och hur mycket pengar som ”spenderas” på undersökningar.
I Dagens Nyheter berättar flera läkare, som väljer att vara anonyma, om hur patienter med lindriga sjukdomar som förkylningar bokas in för läkarbesök eller att inga svar på röntgen ges via telefon för att få ihop fler besök. Samtidigt bokas svårt sjuka flera gånger om, eftersom de inte är lönsamma.
Den fria etableringsrätten av vårdcentraler innebär att i princip vem som helst som svarar mot lands-tingens krav kan öppna någon vårdcentral. Landstinget kan inte styra var de etableras. I exempelvis Haninge kommun har Praktikertjänst öppnat en ny vårdcentral i samma byggnad där det redan finns en landstingsdriven vårdcentral.
Den allmänna bilden är att de flesta nyetableringar sker i områden med hög medelinkomst och en relativt frisk befolkning, framförallt Stockholms innerstad.
Tvärtemot propagandan är det inte några personalkooperativ som tar över vården, utan det är framförallt fem stora vårdbolag som delar på marknaden. Förutom Praktikertjänst, som fungerar som en kooperativ av tandläkare och läkare, är de andra fyra Aleris, Attendo, Capio och Carema, bolag drivna av riskkapitalister. Förut-om sjukvård är det framförallt äldreomsorg som mer och mer tas över av riskkapitalisterna. Med ändringar i lagen ska det bli ännu lättare att privatisera. Kommuner som inte upphand- lar sina tjänster ska kunna få böter på uppemot fem miljoner kronor.
Riskkapitalister har det gemensamt att de har stora skatteförmåner i och med att ägarna lägger stora delar av sina inkomster i så kallade skatteparadis. Det är svårt att få insyn i hur mycket vinst som görs. Företag köps upp med hjälp av stora lån.
Förra året hade exempelvis Attendo långfristiga skulder på 4,1 miljarder kronor och gjorde en förlust på 200 miljoner kronor, enligt Kommunalarbetaren. Tillfrågad av Kommunalarbetaren i mars i år säger Kom- munals vice ordförande Lars-Åke Almquist att man har en avvaktande hållning gentemot riskkapitalisterna. Detta i motsats till Europafacket och det brittiska facket Union, som klart varnar för riskkapitalister.
Privatanställda upplever oftast en inskränkning i sina rättigheter. Tystnadsplikt för personal är regel bland privata vårdgivare. Medan offentliganställda har meddelarfrihet, får privatanställda inte yttra sig om exem- pelvis missförhållanden.
Flera fackförbund kräver att meddelarfrihet skrivs in i avtal vid upphandlingar av offentlig verksamhet, men än så länge har de inte fått gehör.
Privatiseringsvågen som sveper fram över landet och som kommer att ta ytterligare fart vid årsskiftet, visar på det sjuka i kapitalism. Vården ska inte styras efter behov, utan efter kravet på att maximera vinsterna.
Alternativet ligger i en vård som är offentligt ägd, men som organiseras utifrån personalens och patienternas behov.
Katja Raetz