Den 9 oktober sade socialistregeringen i Frankrike ja till euroländernas finanspakt. Nu väntar drakoniska åtstramningar, tvärtemot vad Hollande hävdade inför valen i våras.Det franska presidentvalet och valet till nationalförsamling i våras var i allt väsentligt ett missnöjesval mot Sarkozyregeringens åtstramningspolitik. Nu röstade den nya ”vänstermajoriteten” med kraftigt understöd av Sarkozypartiet UMP för att fortsätta stålbadspolitiken.
Omröstningen ägde rum bara någon vecka efter att hundratusentusentals medborgare protesterat på Paris gator, och mer än 70 000 namnunderskrifter samlats in mot pakten.
Ironi och skadeglädje var framträdande bland UMP-ledamöterna när regeringen Hollande-Ayrault nu driver UMP:s politik.
Av bara farten godkände nationalförsamlingen den 11 oktober den ”gyllene regeln”, som definierar finanspaktens åtstramningskrav (bl a får det strukturella offentliga underskottet inte överstiga 0,5 procent av BNP).
för att minska de offentliga budgetunderskotten till tre procent av BNP 2013 och sedan till noll procent 2017 har regeringen lagt fram en budget för 2013 som innebär en nedskärning av ministerierna på 10 miljarder euro (90 miljarder kronor), uppsägning av 14 000 personer inom stat och allmänna inrättningar, frysta löner för statsanställda och frysta transfereringar till kommuner och departement.
Dessutom genomförs försämringar i socialförsäkringssystemen, angrepp på arbetsrätten och privatisering av offentliga tjänster på alla nivåer m m. Alla dessa åtgärder vidtas för att ”med nödvändighet sänka arbetskraftskostnaden”, när det istället är kapitalet som kostar.
I Frankrike förs kampen vidare i de breda kommittéer ute i landet som växte fram emot finanspakten.
Jan-Erik Gustafsson
