Hot, stress och oro på biblioteken

Social oro i samhället ger social oro i landets bibliotek, där högerextrema försöker påverka bibliotekens innehåll via hot, visar facket DIK:s undersökning (Foto: Offensiv).

av Offensiv Borås

Hur står det till med arbetsmiljön på svenska bibliotek? Fackförbundet DIK rapporterar om stora brister. Högerextrema krafter försöker påverka bibliotekens inriktning genom hot. Social oro i samhället ger social oro på biblioteken.

Diskussionen om arbetsmiljön på våra folkbibliotek har pågått allt mer intensivt de senaste åren. Ambitionen att vara så öppna, tillåtande och tillgängliga som möjligt är givetvis förknippat med vissa utmaningar. Det kan handla om saker som oro och oordning, skadegörelse, aggressivt beteende från besökare och kränkande tillmälen till biblioteksarbetare.
DIK:s rapport Biblioteken speglar samhället – en rapport om arbetsmiljön på våra bibliotek ger en dyster bild, där hot och våld blivit en del av vardagen för många bibliotekarier. Ungefär fyra av tio anger att social oro, kränkande tillmälen och våld har ökat de senaste två åren och mer än varannan anger att hot har blivit vanligare. 

Och det är framför allt på våra folkbibliotek som förekomsten av hot och våld har ökat. 39 procent anger att det förekommit våld då de arbetat på folkbibliotek de senaste två åren och av dessa anger nästan hälften att våldet har ökat.
Rapporten redogör också om hot och påtryckningar kopplade till medieinköp. 22 procent av folkbibliotekarierna har upplevt påtryckningar kopplade till medieinköp de senaste åren och 17 procent upplever att hot kopplade till medieinköp har ökat. Lika många upplever att bedömningarna kring medieurval har förändrats på grund av påtryckningar. 
DiK:s förbundsordförande Anna Troberg berättade i en intervju med KiT att det är hot från högerextrema grupper som framkommer i samtal med fackets medlemmar. Den främlingsfientliga extremhögern ser biblioteken och bibliotekens urval av medier som en måltavla.

Det är positivt att DIK tar arbetsmiljöarbetet på biblioteken på stort allvar. Facket Vårdförbundet gjorde för en tid sedan en undersökning som visade att bibliotekarier är lika stressade som sjuksköterskor – en grupp som vanligtvis ses som väldigt drabbad av en påfrestande arbetsmiljö och stress.
Det går helt enkelt att konstatera att arbetsmiljöproblemen är omfattande. Och bibliotekarierna upplever inte heller att de blir tagna på allvar. Av de som angett att arbetsgivaren vidtagit åtgärder svarar tre av tio att åtgärderna inte har varit tillräckliga. Endast hälften anger att åtgärderna har förbättrat deras arbetsmiljö, och många av medlemmarna sade att de inte blir lyssnade på av arbetsgivarna.

I både nationell och lokal dagspress har den här frågan vridits några varv. Vissa aktörer utanför biblioteken har försökt få denna fråga att passa sin agenda, exempelvis de som alltid har ropat på mer statlig repression. 
Det pågår också en debatt om huruvida personer som beter sig illa helt enkelt ska kunna portas från biblioteket permanent. 
Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv tycker att detta skulle vara en dålig lösning – både eftersom det skulle vara svårt att genomföra i praktiken och att det strider mot den roll biblioteken har. 

Att satsa på mer personal, engagerade chefer och tydliga rutiner är mer krävande, men en mer fun­gerande lösning på lång sikt. Att stärka samhällsbyggets andra institutioner och bygga samarbeten mellan bibliotek och andra aktörer i sina lokalsamhällen är också viktigt eftersom stöket göds av social oro som är en omfattande fråga. 
Men det kräver att biblioteken får utrymme och resurser att bedriva detta utåtriktade arbete.