Ilsket vårdvrål över landet

2016-09-09 10:53:15




Stockholm: 2 000 slöt upp för vården

Ungefär 2 000 slöt upp på Medborgarplatsen i Stockholm för att kräva en bättre vård. Det hela trummades igång av sambaorkestern Sambomba, vilket höjde en redan god stämning. Sedan följde tal av både vårdpersonal och patienter. 

Vissa av talarna tog upp sina egna erfarenheter. Håkan Hedman, ordförande för patientföreningen Njurförbundet, beskrev hur han har upplevt försämringar över tid och Naima Agnaou talade väldigt gripande om sin egen förlossning. 

Andra talare, som Jonas Karlsson från Vårdförbundet, talade om att trötta och utarbetade sjuksköterskor inte bara är ett problem för arbetsmiljön, utan även resulterar i en sämre vård som får katastrofala följder. 

Läkaren Märit Halmin pratade om hur vården drivs med industrin som förebild och att patienter behandlas som produkter istället för människor. 

Unga Byggare Stockholm läste upp ett stöduttalande för vårdarbetarnas kamp. Kritik mot nedskärningar, privatiseringar och marknadsstyre inom vården var återkommande i många av talen.  

Offensiv pratade med några av de protesterande på plats.


Vilka förbättringar hoppas du på att den här rörelsen ska kunna få igenom?
– Jag vill att arbetsmiljötänket utvecklas inom vården och att bra bemanning ska vara norm. Jag vill även se en bättre löneutveckling på arbetsplatserna, folk ska inte behöva byta jobb för att få bättre lön, berättade John-Erik, sjuksköterska och skyddsombud.

Hur kommer det sig att du är på den här demonstrationen?
– Jag fick reda på det genom en kompis, och jag kom hit för att visa stöd för mina kollegor. Vi måste tillsammans säga ifrån ifall det ska hända något, sa Cristian Jonsson, som jobbar extra inom hemtjänsten. 

Vad skulle du vilja se för förbättringar på din arbetsplats och inom vården i stort?
– Jag vill att fler anställs så att arbetstiden kan kortas ner. Tanken på 6-timmars arbetsdag känns lockande. Jag har nyligen gått ner från att ha jobbat 100 procent under sommaren till att jobba 50 procent och jag märker att jag gör ett bättre jobb nu eftersom jag är piggare och kan ha roligt på jobbet. Jag vill även att personalen ska få mer inflytande över arbetet och att det satsas på en bra arbetsmiljö, avslutade Cristian. ■

Leo Nobel


Göteborg: 1 500 i vårdprotest

I avsaknaden av kollektiv kamp har vårdpersonal landet runt sagt upp sig i protest mot arbetsbelastningen och underbemanningen.

En av de som sade upp sig i våras var sjuksköterskan Ingrid Broms. Den 4 september var hon nu istället en av tusentals som tillsammans tar strid för bättre arbetsvillkor och säkrare vård.

I Göteborg samlades 1 500 personer i en stående manifestation på Gustav Adolfs torg varav hundratals vårdanställda. Gräsrotsinitiativet har i sin tur tvingat ut såväl Kommunal som Vårdförbundet på gatorna som har gett sitt stöd till protesterna.

Ingrid Broms var den talare som inledde manifestationen med personliga vittnesmål.

– Var femte sjuksköterska överväger att lämna yrket och vi har lägst antal vårdplatser i Europa. Idag är jag sjuksköterska, i morgon patient eller närstående.

Manifestationen pågick i två timmar där personal avlöste varandra om situationen på arbetsplatserna. Det var en bred uppslutning av vårdanställda. Den röda tråden genom talen var att bryta tystnadskulturen, stå samlade mot arbetsgivarens hot och påtryckningar och att den 4 september bara var början på ett landsomfattande vårduppror. ■

Kristofer Lundberg


 

Luleå: Stor samling av personal och patienter

Cirka 400 deltog i vårdmanifestationen i Luleå. Det låg en känsla av ”äntligen får vi säga ifrån” i luften. Patientföreningar hade engagerat sig mycket och kom med medlemmar bland annat från Kalix, Arvidsjaur och Piteå.

–Vi är vårdpersonalen – av alla kategorier, vi är patienterna, vi är alla som vet att en annan vård är möjlig. En vård bortom nedskärningar maskerade som effektiviseringar, bortom semesterkaos, övertid, omänsklig arbetsbelastning och låga löner. En vård där ALLA kan uppleva trygghet och där personal får förutsättningar att ge den vård lagen kräver och de själva brinner för, inledde Sara Turtola, sjuksköterska vid Sunderby Sjukhus.

Efter henne följde talare från HjärtLung, Kommunal, läkarföreningen, Astma- och allergiförbundet, Vårdförbundet med flera. Kornelia Waller sjöng två fantastiska specialskrivna låtar om vårdens kaos. 

Heidi Carnudd, legitimerad sjuksköterska anställd av Luleå kommun och aktiv i arrangörsgruppen i Luleå, berättar varför demonstrationerna behövs:

– Det handlar om den rådande arbetsmiljön för all sjukvårdspersonal, samt att patientsäkerheten är hotad – de här två sakerna går hand i hand. Vi har för mycket att göra. I slutändan springer man fortare och fortare, pratar fortare och fortare, och till slut kanske man missar något med resultatet att patienten far illa.

Hur tycker du att den här kampen ska fortsätta nu?

– Nu kommer vi, i Luleå i alla fall, den 4 oktober att bjuda in alla som vill komma för att diskutera hur vi ska ta oss vidare i det här arbetet som just har börjat. ■

Liv Shange Moyo och Jonas Brännberg


 

”Landsomfattande nätverk för fortsatt vårdkamp”

LUND Den 4 september samlades  cirka 150 personer utanför Universitetssjukhuset SUS för att protestera mot vårdpersonalens dåliga arbetsvillkor, de låga lönerna,  bristen på vårdplatser, fortsatta besparingar och den försämrade patientsäkerheten. 

Flera  talare  pekade  på  att  sjuksköterskor, undersköterskor och annan vårdpersonal nu har fått nog, att mera resurser måste tillföras vården och att besparingarna har gjort att behoven inte längre styr.

Jon Davidsson, sjuksköterska inom den öppna psykiatriska  vården i Lund, talade om att kampen mot nedskärningar och privatiseringar som nu sprider sig inom sjukvården måste organiseras i ett nationellt nätverk. Om kampen för att rädda sjukvården ska kunna nå framgång måste de olika vårdfacken mobilisera sina medlemmar och ett nationellt nätverk byggas.

 

MALMÖ 500 personer trotsade regnet för att demonstrera mot vårdnedskärningar. Från Gustav Adolfs torg till Pildammsparken ekade talkörer längs gatorna, som ”Vården i glid – vi tar strid!”. 

Vid Pildammsparken hölls flera tal, bland annat från personal i endometriosteamet. Teamet skapades som en påtryckning på grund av bristen på kunskap och resurser för behandling av endometrios. Teamet fick kort därefter läggas ner på grund av nedskärningar, men protester från personal återskapade det.

 

HELSINGBORG Runt 300 personer tågade från Mäster Palms Plats till Stortorget.  Agneta Lenander, sjuksköterska och en av initiativtagarna, började och avslutade demonstrationen.

Anders Wemmert, Robert Preston och Minela Mahmutovic


Eskilstuna: ”Vi går på knäna och behöver hjälp”

Även på Fristadstorget i Eskilstuna ägde en demonstration under parollen ”En annan vård är möjlig” rum. Omkring 150 personer deltog och bland talarna fanns Edward Balk och Magnus Eriksson från Kommunal.

Offensiv intervjuade Evelina Eriksson, sjuksköterska på Mälarsjukhuset, som deltog i demonstrationen:


– Jag är här för att visa stöd för sjukvården. Vi går på knäna och behöver hjälp. Alla behöver bli uppmärksammade på att vi verkligen gör det.

Evelina berättade att det är jättebra att det finns en dag när alla samlas och visar sitt stöd. Men hon tycker det borde vara lite bättre uppslutning.

– Sedan skulle jag ha önskat att de pratade mer om vårdsituationen. Jag hade velat höra mer om överbeläggningarna och vad man har tänkt sig att göra åt saken.

Hade ni velat tala?
– Jag tycker nästan att det är upp till fackförbundet att tala, och inte våran. Vi är här för att stötta vad de säger. Men det är upp till dem faktiskt att formulera. ■

Carolin Bergström


Runt 150 i Sundsvall

SUNDSVALL Runt 150 personer samlades på torget den 4 september. Jag inledde med att berätta om bakgrunden till kampanjen och att det var en nationell protestdag. 

Anne Opel, läkare på urologen på Sundsvalls sjukhus, berättade om situationen där. Undersköterskan Marthin Berg som jobbar på kirurgen pratade om behovet av vila samt lönefrågan. Maria Bäckman, Vårdförbundets länsordförande, höll ett bra tal där hon betonade att det inte bara handlar om landstinget, utan också om de som vårdas inom kommunen.

Efter manifestationen fick vi ett 30-tal namn på personer som var intresserade av att delta i fortsatta aktiviteter.

Per Johansson


Hundratals i Östersund för fler anställda & bättre villkor

Östersund levde sannerligen upp till sitt rykte som en stad med kalla vindar. Trots det samlades cirka 300 personer på Stortorget i en manifestation för en bättre sjukvård.

Kirurgsjuksköterskan Malin Holmström, som tog initiativ till manifestationen, pekade på många problem, bland annat överbeläggningar, ökat övertidsuttag, stängda vårdavdelningar som öppnar utan adekvat förberedelse samt att undersköterskor i vissa fall tar över sjuksköterskors arbetsuppgifter utan ordentlig introduktion.

Ingrid Jonsson från Patientperspektiv berättade om när hon för några år sedan förlorade sin då 22-åriga dotter. Överläkarens förklaring till dödsfallet var att det var semestertider och då är inte röntgen­avdelningen bemannad nattetid.

Jerker Hernerud var som sjuksköterskestudent med i 24 000-upproret. Han underströk vikten av enighet och att vara i ständig kontakt med varandra. Den som står ensam har lättare att falla undan för arbetsgivarnas tryck. ■

Sigbritt Herbert


”När vi kämpar tillsammans är vi starka”

Uppåt 200 personer slöt upp i sensommarregnet i Slottsbacken, Uppsala, för att kräva en hållbar arbetsmiljö för vårdpersonalen och en vård som garanterar patienternas behov. 

Lisa Ramqvist, en av arrangörerna, lyfte fram vårdpersonalens protester från runtom i landet med bland annat den långa kampen för sjukstugan i Dorotea:

– Med dessa protester visar vi vad som händer när vi kämpar tillsammans – då är vi starka.

– Politikerna säger att ”det inte finns några pengar”. Men de säger aldrig det när bankerna spekulerar bort pengar eller när de rika och storföretagen skattefuskar, sa Hans Johansson, tidigare lärare, i sitt tal.

Offensiv talade med några av de protesterande på plats.

Varför är du här?

– Vården angår alla. När personalen är under för mycket stress drabbas patienterna, sa Kerstin Olerud.

– Det är fel att sjukvården har blivit en marknad. Storföretagen får styra över de sjuka och de får göra stora vinster av skattemedel, sa Hans Johansson, tidigare vårdanställd.

Hur kan vi förändra situationen?

– Facket måste engagera sig och kraven måste politiseras. Det behövs en samhällsomvandling, ett socialistiskt samhälle, sa Hans.

 

Offensiv träffade tre sjuksköterskestudenter som alla har haft erfarenhet av den särskilt ansträngda situationen i vården under sommaren.

– Jag vill känna att jag har förutsättningar för att kunna göra ett gott arbete och orka med jobbet. Det är tärande om jag känner att jag inte räcker till, menade Astrid Sångberg.

– Man hinner inte med att göra någonting extra, bara dela ut medicin och sen gå, sa Ellinor Åkerberg.

– Det finns dåligt med tid för tillräcklig upplärning på arbetsplatsen, det gör att man känner sig osäker om man har rätt kompetens, sa Felicia Bengtsson om att det saknas personal som kan handleda de nya. ■

Ammar Korshed


 

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!