Den våg av polisrepression mot de aktiva i kampen mot vattenavgifter på Irland visar hur panikslagen regeringen är. Den 14 februari hölls det demonstrationer över hela landet som en reaktion på polisens arresteringar.
Polisen på Irland fortsätter att systematiskt gripa aktivister efter protesten mot vattenavgiften för tre månader sedan. Samtidigt har inte ens hälften av hushållen registrerat sig för att betala avgiften.
Måndagen den 9 februari började polisen på Irland sin politiska insats mot aktivister i kampanjen mot vattenavgifter. Man har sedan dess dagligen gripit mellan tre och fem personer (under helgen verkar polisen däremot ha tagit ledigt). Minst fyra av de gripna är minderåriga, varav en så ung som 14 år.
Aktivisterna har gripits med anklagelsen om att olagligt ha frihetsberövat vise premiärministern Joan Burton under en protest i arbetarförorten Jobstown i södra Dublin, i november förra året. De boende i Jobstown, som har fått nog av nedskärningar och åtstramningspolitik, ”välkomnade” Burton till protesten genom att omringa hennes bil där hon sedan fick sitta i ett par timmar tillsammans med sin rådgivare.
Den första dagen greps bland annat Paul Murphy, parlamentsledamot för Antiåtstramningalliansen (AAA) och medlem i Socialist Party (CWI i Irland), och två kommunfullmäktigeledamöter från samma organisation. Polisens agerande har politiska förtecken och AAA ifrågasätter varför polisen agerar just nu:
– Varför straffas ett arbetarklassområde för handlingar som kan likställas med tidigare protester utförda av studenter från andra socioekonomiska förhållanden vilka inte har bestraffats?
Det blir extra tydligt att gripandena är politiskt motiverade i och med att tre av de första fyra som greps är offentliga talespersoner och representanter för proteströrelsen.
Polisen har i ett slag lyckats attackera Jobstowns invånare, antivattenavgiftsrörelsen och AAA. Man försöker medvetet att försvaga rörelsen genom att svartmåla den och få folk att associera den med kriminalitet. Alla gripna släpptes samma dag som de greps och brottsmisstankarna lades ned.
Regeringen är panikslagen över det faktum att inte ens hälften av hushållen har registrerat sig för att betala avgiften, trots flera års ansträngningar från regeringens sida.
Desperationen blev särskilt tydlig när Ruth Coppinger, parlamentsledamot för AAA och medlem i Socialist Party, debatterade mot Joan Burton i parlamentet och ifrågasatte regeringens inblandning i gripandena. Coppinger frågade om vice premiärministern tänkte kalla tillbaka hundarna (call off the dogs). Regeringen fokuserade resten av debatten enbart på att rasa över att Coppinger skulle ha kallat polisen för hundar.
Polisens roll i att försvara Irish Water (vattenbolaget), vattenavgiften och införandet av vattenmätare har avslöjat dem och deras så kallade neutralitet och opartiskhet. Polisen har varit inblandade i att spärra av stora områden i anslutning till boendes hus för att möjliggöra installationer av vattenmätare utan protester.
Installationer av vattenmätare har kostat staten 450 miljoner euro (4,3 miljarder kronor). Ett av regeringens argument för att införa vattenavgiften har varit för att ha råd att bekosta nya vattenledningar. På vissa ställen läcker 49 till 60 procent av vattnet ut i marken på grund av att många av ledningarna är uppåt 95 år gamla.
Socialist Party och AAA argumenterar att man borde ha bekostat det med installationspengarna för vattenmätarna istället.
En delseger har redan vunnits i kampen mot avgiften. Från början var förslaget att ha en viss mängd gratis vatten, 30 000 liter per vuxen och år. Detta skulle inte räcka till att både gå på toa, duscha och laga mat. Nu har man tvingats att istället införa ett tak på 160 euro (1 500 kronor) per vuxen och år eller 260 euro (2 500 kronor) för flera vuxna och år. Man får även 21 000 liter vatten gratis per år och barn.
I och med att myndigheterna inte har hunnit installera vattenmätare i alla hushåll ännu kommer dessa att få betala maxbeloppet. Den här eftergiften har man gjort för att det ska se bättre ut, men det har ändå inte fått folk att backa. Taket och den aktuella avgiften gäller bara fram till år 2018. Efter det riskerar avgiften att bli än högre. Om en majoritet vägrar att betala kommer Irish Water vara inträngda i ett hörn finansiellt och regeringen kommer att vara inträngd i ett hörn politiskt.
Labour, som sitter i regering tillsammans med högerpartiet Fine Gael, gick till val på att inte införa vattenavgifter. De riskerar nu att åka ut i nästa val senast sommaren 2016. Paul Murphys och Ruth Coppingers chanser att bli återvalda har däremot ökat dramatiskt. ■
