Kommer du ihåg hur det kändes inför att du skulle börja skolan? Många minns skolstarten som den största dagen dittills.Men i Marknad Stockholm, där eleverna är varor och skolorna företag, är situationen en annan. Det är hjärtskärande att se grannflickans glädje och förväntan utbytt mot oro, känslan av att vara bortvald och ha gjort fel. Under sommarens sista veckor har alla hennes kompisar från förskolan blivit värvade av en nyöppnad friskola istället för den närmsta kommunala skolan.
Över flickans huvud seglar en debatt som förmörkar utsikterna ytterligare. Den socialdemokratiska parti- kongressen ska i höst fastställa sin nya skolpolitik. Oppositionsborgarrådet Carin Jämtin i Stockholm kritiserar inte det schackrande med elever som gjort min granne så nedslagen, det kallar hon istället för en ”mindre revolution på valfrihetens område”. Men hon vågar sig på att föreslå att partiet ska ställa sig bakom begränsningar av vinstuttag för de privata skolföretagen, ”välfärdsentreprenörer” (Dagens Nyheter den 28 juli).
Som bekant lever skolföretagen på skattepengar medan själva vinsterna tillfaller privata aktieägare. År 2007 omsatte de 300 företagen 10,7 miljarder kronor. En halv miljard (500 miljoner) var vinst. Vart tredje företag dela- de ut vinst till aktieägarna, sammanlagt 84 miljoner kronor, varav nästan hälften i Stockholm. Idrottsprofilerade Walters delade ut hela 8 av 8,3 miljoner kronor till ägarna, d v s vd:n. När Rapport avslöjade detta den 27 oktober förra året vägrade vd:n att svara på frågan om varför Skolinspektionen slagit larm om hög läraromsättning och bristande tillgång till specialpedagogik.
Carin Jämtin pekar på att varken Norge, Finland eller Danmark tillåter att privatskolor drivs i ekonomiskt syfte. Inget säger att kvalitén blir bättre för att vinst tillåts. I kommunala grundskolor går det i snitt 8,5 lärare per hundra elever medan friskolorna har en lärartäthet på enbart 7,7.
Efter detta debattinlägg från Jämtin möts hon av ett fullkomligt ramaskri, både från egna partikamrater och från Dagens Nyheters ledarskribenter. Oppositionsrådet Robert Noord i Haninge skriver tillsammans med fem andra s-märkta kommunpolitiker att vinst är nödvändigt för pedagogisk mångfald – utan att förklara hur det går ihop. Kjell-Olof Feldt, finansminister på 1980-talet och nu ordförande i Friskolornas riksförbund, anser att det är självklart att de som ”bidrar med nödvändigt kapital får ersättning för uppoffringar och risktagande”. ”Grundare till friskolor skulle hysta fram pengar till kemisalar och elevdatorer utan en tanke på att någonsin få en krona tillbaka”, häcklar högerdebattören Pernilla Ström.
Ingen har väl föreslagit att skolledningar eller ägare skulle jobba gratis, precis som andra skulle de få lön.
Vad ensam Jämtin blev i debatten! Mycket talar för att S kommer att ta ytterligare kliv till höger i sin skolpolitik till hösten genom någon sorts ”anpassning” till skolmarknaden. Ideologiskt pushar det ännu fler medel- klassväljare att tänka borgerligt medan lågavlönade och deras barn står utan parti. Detta samtidigt som skolorna nu får ta de hårdaste smällarna för den ekonomiska krisen. När en friskola går i konkurs får de kommunala skolorna betala uppröjningsarbetet.
Nyliberalismen har försökt hacka sönder elevkollektivet till små stressade individer. Men det går inte att pressa ner ungdomar hur länge som helst.
När kampen på skolorna åter tar fart kommer inte bara nedskärningar att stoppas utan idéer kommer också att födas om ett nytt, demokratiskt och solidariskt skolsystem i offentlig regi.
Om ingen vill driva ett privat företag utan att gå med vinst är saken enkel – då ska skolorna drivas offentligt, ägas av stat eller kommun. För i skolan är ju utbildningen det viktiga.
