Försvarskampanjen har stort stöd.
Kampen i Jobstown, Dublin, mot statens smutsiga och aggressiva försök att hindra demonstrationsrätten fortsätter med stor kraft.
I helgen demonstrerade över 10 000 irländare genom Dublin mot den planerade vattenavgiften för hushållen på Irland.
Tidigare tvingade stora protester, bojkott och demonstrationer regeringen att skjuta på avgiften och en rapport skulle utreda dess framtid. Rapporten kom fram till att avgiften borde avskaffas, något som regeringen dock inte tänker ta hänsyn till.
Det var en av dessa tidigare protester i arbetarförorten Jobstown, då invånare blockerade den besökande vice statsministern Joan Burtons bil i två timmar, som ledde till att 18 personer nu har åtalats för olaga frihetsberövande. Det maximala straffet är livstids fängelse. En av de åtalade är Socialist Partys medlem och parlamentsledamot Paul Murphy.
Rättegången inleds den 24 april, men motståndet är stort. Försvarskampanjen ”Jobs-town Not Guilty” etablerades och förra helgen samlades 700 personer på massmötet till stöd för de åtalade.
Kampen mot vattenavgifterna har skrämt regeringen och staten till desperation. De hade hoppats att åtala, döma och sätta aktivisterna i fängelse snabbt för att statuera exempel. När så inte blev fallet valde riksåklagaren den 29 mars att hota med att sätta munkavle på de åtalade. De skulle inte få vara aktiva i kampanjen för Jobstown Not Guilty, varken delta i protester eller uttala sig offentligt, inte heller i sociala medier, utan att riskera att fängslas fram till domen, det vill säga i två månaders tid.
De åtalade vägrade acceptera riksåklagarens ultimatum.
– Vi svarade den senaste attacken på rätten att protestera så som vi alltid gör, genom att utöva just den rättigheten, sa Paul Murphy inför massmötet.
Istället för en total munkavle förbjöds de åtalade att tala om rättegången under själva massmötet, som öppnades med att de intog scenen med tejp för munnen som de under jubel slet av sig. Massmötet var ett utmärkt exempel på den arbetarklassenighet som står bakom Jobstownkampanjen. Större medier, kultur- och sportpersonligheter deltog tillsammans med fackföreningsmedlemmar, bostadsaktivister och socialister på scenen.
En annan repressiv åtgärd inför rättegången är att jurymedlemmarna inte får ha deltagit i protesterna mot eller kommenterat vattenavgiften i sociala medier. Det utesluter en stor del av befolkningen och innebär i praktiken att juryn kommer att vara riggad.
Riksåklagarens hårdföra attack kommer från ett etablissemang i kris. Regeringen har lågt förtroende och polisen har uppmärksammats för korruption. Till exempel så har polisen spionerat på Jobstownaktivister och vattenavgiftsmotståndare för att hitta sådant som kan användas emot de åtalade. Polisledningen läckte till media att aktivister skulle komma att åtalas för olaga frihetsberövande. Aktivisterna fick alltså reda på det genom media.
Miljontals euro av skattebetalarnas pengar har använts för att sätta dit vattenavgiftsaktivisterna. Attacken på demonstrationsrätten och yttrandefriheten kommer under en period där arbetarkampen har växt sig allt starkare på Irland.
De senaste veckorna har Irland präglats av en busstrejk inom Bus Eirann, som har backats upp av en vild och omfattande strejk bland tågförare och förare vid Dublin Bus. Det här har lamslagit stora delar av kollektivtrafiken.
Om staten skulle vinna, och rätten skulle döma de åtalade, så skulle det innebära att fredliga demonstrationer kan ses som olagliga i fortsättningen. I praktiken kan demonstrationer genom stadskärnan som stör trafiken stämplas som ”olaga frihetsberövande” och även strejkvaktskedjor.
Kampen för aktivisterna i Jobs-town kan komma att definiera irländsk politisk kamp framöver och även vilka rättigheter som ska finnas. Kampen i Jobstown och dess boende är ett exempel för alla som kämpar för demokratiska rättigheter och mot attacker på våra levnadsvillkor. ■
