– 2016 har nog varit ett av de mest intensiva åren jag varit med om. Vi har ställt offensiva krav på att få makt och inflytande över såväl renovering som nybyggnation. Utmaningen för 2017 är att gå vidare, se över hur vi jobbar och bygga rörelsen.
Det säger Kristofer Lundberg, ordförande i den lokala Hyresgästföreningen sedan sju år tillbaka och sedan två år tillbaka ordförande i Angeredsföreningen med ansvar över 16 lokala föreningar när Offensiv träffar honom i Hammarhörnan, den lokala Hyresgästföreningen i Sandeslätts lokal som rymmer möten med uppemot 150 personer.
Av verksamhetsberättelserna framgår tydligt att man har skapat en offensiv och kämpande organisation i Angered. Bilder på demonstrationer mot våldet, demonstrationer mot bostadsbrist, debatter, möten och föreläsningar om bostadspolitisk kamp med uppemot 100 deltagare och protester för kommunalisering av 900 lägenheter.
Det är resultatet och fortsättningen av denna kamp för kommunalisering som Offensiv kommit för att diskutera.
Vi går genom Hammarkullen till åttavåningshusen på Bredfjällsgatan, det är huvudsakligen på Bredfjällsgatan samt på Gropens Gård längre ned som de 900 lägenheterna som det kommunägda Bostadsbolaget tog över ligger.
Om hur det ser ut inne i husen berättar Kristofer:
– I vissa lägenheter är parkettgolvet så nött att det bara är cementen kvar att gå på, i andra lägenheter faller stenblock från balkongerna och i sovrummen syns fukt och mögelskador, säger Kristofer.
– Visst blir man gladare när man ser de nya konstprojekten som pryder fasadsidorna, men det grundläggande problemen är ännu situationen inne i lägenheten.
Vi avbryts gång på gång av människor som hälsar, kommer fram och skakar hand och frågar om hur det går för partiet – Rättvisepartiet Socialisterna (RS) som Kristofer är medlem i har sin starkaste bas i Hammarkullen.
Kampen för kommunalisering pågick under under flera år.
– 2012 kontaktades Rättvisepartiet Socialisterna av flera hyresgäster som hade problem med den privata förvaltaren Graflunds. Partiet uppmärksammade situationen i Offensiv, startade protestlistor, uppmärksammade lokalmedia, besökte Graflunds kontor, organiserade demonstrationer och protestmöten, säger Kristofer och fortsätter.
– Vi drev en kampanj från två håll. Dels för att få bolaget att renovera de lägenheter vars boende kontaktat oss men också med krav på att beståndet skulle rustas upp. Vi lyfte också upp att området skulle tvångsförvaltas om ingen omfattande renovering gjordes.
– I takt med att hyresgäster som var i kontakt med oss fick sina lägenheter åtgärdade så hörde fler av sig och det blev flera artiklar i Offensiv om situationen och slutligen började fler media att intressera sig för misären.
– Samtidigt tog vi upp på bomöten med Hyresgästföreningen att Bostadsbolaget borde ta över Bredfjällsgatan och Gropens gård och lobbade det till de styrande politikerna.
Kristofer betonar att han aldrig blandar sina politiska uppdrag med Hyresgästföreningens, men i frågan om Bredfjällsgatan fördes kampen från två håll. Den hade initierats av RS, men sedan tagit ny form av Hyresgästföreningen.
År 2015 fanns det en stor rörelse bakom kravet på kommunalisering. Även i Bostadsbolagets ledning och i kommunen diskuterades kravet.
RS opinionsbildning hade nu fått med sig Vänsterpartiet bakom kravet. Styrkan låg i att kraven drevs socialt och politiskt.
De tre lokala hyresgästföreningarna Bredfjällsgatan-Gropens gård, Hammarkulletorget och Sandeslätt hade antagit ett uttalande för kommunalisering och på en konferens med 50 förtroendevalda från hela Angered antogs samma uttalande av de 16 lokala föreningarna och man beslutade om en demonstration utanför kommunfullmäktige med sina krav. I december 2015 togs beslutet om att Bostadsbolaget köpte de 900 lägenheterna. Detta var en stor seger.
– Redan då klargjorde vi att detta bara var början. Att nu börjar den verkliga kampen för renovering men också om inflytande över renoveringen för att alla ska kunna bo kvar. Det finns flera varnande exempel där människor inte har råd att flytta tillbaka efter renoveringar.
Vi fortsätter vidare ned från torget, förbi den nyrenoverade Folkhögskolan, till Mixgården. Personalen berättar att man följde politikerdebatten på gården. När beslutet om kommunalisering togs firades det på Mixgården.
På vad som en gång var Hammarbadet i lokalen ovanför Mixgården är det nu tomt i väntan på renovering. Men även denna arbetsplats är dock likt Mixgården kvar och kommer att renoveras tack vare protester i området.
På den nya Parkleken träffar vi personalen och frågar hur det kommer sig att satsningen på Hammarkullen, som parkleken är en del sker just här och nu?
– Dels tror vi att det beror på att politikerna fått upp ögonen för att det måste satsas ordentligt och sedan är ju Hammarkullen speciellt med tanke på föreningslivet och det politiska engagemanget. Men vi känner ändå att det satsas för lite på förskolor och skolor och detta oroar oss, då vi möter många barn som vi ser behöver mer hjälp än vad de får, säger Anna Börjesson.
Och visst verkar de ha vunnit gehör för sina krav på många håll. Det lokala kontoret för Bostadsbolaget ligget centralt på torget.
På det lokala kontoret sitter förvaltaren Rafael Lavicci. Han är glad över övertagandet och anser att det gör det lättare att bygga ett enat och jämlikt Hammarkullen nu.
– Vi ser boinflytandet som viktigt. Där har Bostadsbolaget och Hyresgästföreningen skrivit avtal. Det är viktigt med en bra dialog där hyresgästerna blir delaktiga. Det skapar ett område att trivas i.
– Bostadsbolaget jobbar med socialt ansvarstagande och ställer det som krav vid anbud. Det handlar om att de företag som vi upphandlar ska kunna erbjuda praktikplatser och utbildning.
– Det är ett bra sätt för unga att komma in på arbetsmarknaden. Det skapar hopp och framtidstro, vilket är viktigt idag.
– Vi skulle nu vilja se att fler av dessa praktikplatser går till lokala ungdomar. Det skulle gynna Hammarkullen.
Det är tydligt att Hammarkullen står inför stora utmaningar. Renovering, nybyggnation och nya verksamheter.
Att man nu satsar på Hammarkullen ska ses i ljuset av att det här finns en social och politisk rörelse som ställer krav, mobiliserar och organiserar sig. Men mycket finns kvar att göra, inte minst i fråga om lokal service och tillgång till välfärd.
Hammarkullens organisering är dock ett exempel för fler områden i framtiden. ■
