Samtidigt med massarbetslösheten, sänkta löner och minskade resurser till offentlig verksamhet ökade alltså världens militärutgifter med hela 4 procent förra året. Sedan 1999 har militärugifterna globalt ökat med 45 procent. Samtidigt har vapenhandeln ökat kraftigt. Det framgår av fredsforskningsinstitutet SIPRI:s nya årsbok.
USA står ensamt för nästan hälften av världens totala vapenutgifter. ”Under George W Bushs åtta år som presi-dent, ökade USA:s militära utgifter till de högsta sedan andra världskriget”, skriver Sipri.
I USA har militärutgifterna ökat med 219 miljarder dollar (1 720 miljarder kronor) under de senaste tio åren.
Även andra länder rustar snabbt. Kina och Ryssland har under samma period ökat sina militära utgifter med 42 respektive 24 miljarder dollar (330 respektive 190 miljarder kronor).
Indien, Saudiarabien, Iran, Israel, Brasilien, Sydkorea, Algeriet och Storbritannien har också bidragit avsevärt till den globala ökningen, uppger Sipri, som presenterade siffrorna i början av förra veckan.
Hittills har USA spenderat 903 miljarder dollar (7 100 miljarder kronor) på krigen i Irak och Afghanistan.
– Introduceringen av idén om ”kriget mot terrorismen” har uppmuntrat flera länder att se sina problem ur ett starkt militariserat perspektiv och används för att rättfärdiga höga militära utgifter, menar Sam Pello-Freeman, forskningsledare på Sipri.
Förra årets militära utgifter motsvarade omkring 2,4 procent av den globala BNP:n, vilket motsvarar 217 dollar (1 710 kronor) per invånare på jorden.
Bara en bråkdel av det som satsas på militären skulle kunna finansiera ett program för att utrota världsfattigdomen.
Johannes Lundberg