foto: Historiska media
Historien om Kata Dalström är historien om den svenska arbetarrörelsen, om fattigsverige, om brukssamhällen och gulaschbaroner, om kyrka och klasser. Hennes historia är en resa i möjligheter, utopier, idéer och en vetenskap som ännu inte riktigt har skiljts från tro och vidskeplighet, om feminism och liberalism, om barn och erotik, moderlighet och frihet. Och om kamp, strejker, mod, agitation, revolutioner och bakslag. Om detta handlar biografin Kata Dalström – Agitatorn som gick sin egen väg.
Ingen kunde få Kata att tiga, men tiden har lyckats att tunna ut och förklena hennes insats, hennes liv och hennes kamp, hon som var med i ledningen för de tre första svenska arbetarpartierna. Hon som var respekterad och älskad av arbetarna i minsta lilla by och som outtröttligt kämpade för det röda Sverige.
I Kata Dalströms analys av samhället var det kapitalismen, inte kvinnoförtrycket, som var roten till det onda. Därför såg hon klasskampen som det primära och kvinnokampen som en underordnad fråga. Kvinnans frigörelse var bara möjlig under socialismen. Marx och Engels idéer var hennes. En konsekvens av detta var att hon vägrade begränsa sig till att enbart bli kvinnornas agitator. Som ingen annan på den här tiden bjöd Kata in både kvinnor och män att delta i den stora samhällsomvandlingen som förestod.
Kata, eller Anna Maria Catharina Carlberg som hon döptes till år 1858, föddes i ett Sverige där kung och kyrka hade stor makt, arbetarna inte hade börjat organisera sig, kvinnor var helt underställda män, fäder, manliga släktingar och makar och där slum och armod växte i städerna medan nya förmögenheter gjordes inom gruvnäring och annan industri.
Hennes mamma, Mimmi, hade blivit bortgift med en man hon knappt kände, en ingenjör från Bergslagen som såg henne när hon var 15 år och bestämde sig för att han skulle ha henne, något hennes föräldrar inte hade något emot, trots att han var över 40 år. Flickor fick gifta sig vid 15 års ålder enligt giftasbalken från 1700-talet. Ingen av Katas föräldrar brydde sig så mycket om vad hon gjorde på dagarna – hon hade en guvernant (privatlärare), men sprang mest omkring och busade, klättrade i träd och lekte med arbetarbarnen i trakten.
En ny liten internatskola för flickor tog emot den förvildade och försummade Kata, när fadern till sist insåg att hans rykte for på skam av hennes eskapader – till exempel sprang hon omkring bland arbetarna som bröt malm, vilket inte passade sig. Här kan jag se en viktig likhet mellan den lilla Kata och Alexandra Kollontaj, som visserligen hade mer engagerade föräldrar, men som också lämnades att utveckla en personlighet lite hipp som happ, där de bästa kamraterna kom från arbetarklassen och fattigdom fanns nära och konkret.
Gunnela Björk är docent i historia vid Örebro universitet. I biografin om Kata Dalström förenar hon kvinnohistoria och politisk historia. Idag är det inte alla som vet vem Kata Dalström var, men under sin livstid var hon en megakändis, omskriven och omtyckt, men också hånad och ifrågasatt.
Inom den svenska socialdemokratin har man länge behandlat hennes politiska arbete och inflytande med tystnad, låtit historiens damm skyla det faktum att hon utförde ett otroligt kraftfullt och viktigt arbete landet runt, för arbetarklassens organisering, för socialism och för rättvisa. Kata har kallats en moralisk utopist, en människa som satte idéerna främst, visionen av ett annat samhälle genomsyrat av solidaritet, altruistiskt tänkande. Frihet, jämlikhet och broderskap.
Historiska personer som också är kvinnor blir ofta bedömda på ett helt annat sätt än manliga sådana. Få slipper undan. Den här biografin ger en fördjupad bild av en komplex person som alltid hade hjärtat på rätt ställe, som inte var rädd för att debattera och göra sig obekväm, men som också var en klipsk taktiker och en observant person.
Kata Dalström var en av de som var med och skapade det moderna Sverige genom att oförtröttligt tro på mänsklighetens förmåga, på rösträtten och politiken, på socialismen. Hon ägnade hela sitt vuxna liv åt detta, och lämnade en konservativ make och sju barn (som hade det bra) för att resa som agitator riket runt, särskilt i sitt älskade Norrland.
Hon inspirerade en ung arbetarrörelse, ”allas vår moder”, och stod på arbetarnas sida när Hjalmar Branting ville samarbeta med liberalerna och inte vågade storstrejka. Hon menade att det var ledningen inom Socialdemokraterna som hade gått åt höger och tvingat fram en splittring när ungvänstern (inklusiv Kata) försvarade socialismen. Hon hade nästan alltid rätt, vilket retade gallfeber på vissa, medan andra älskade henne.
Den här boken kan vara en början för den som vill få en bild av Kata Dalström och hennes arbete. Gunnela Björk har forskat kring och gått djupt in i delvis okända tidiga källor. Hon ifrågasätter på forskarens distanserade vis även sitt subjekt, något jag irriterade mig på först, men jag tror att Kata klarar det. ■
Författare: Gunnela Björk
Förlag: Historiska Media
Utgivningsår: 2017
Antal sidor: 300
