Kenya: Våldsvåg efter valfusk

2008-01-09 15:01:00




Även internationella valobservatörer bekräftar fusk i stor skala i det kenyanska valet den 27 december, där oppositionen vann stort i parlamentsvalet, men mot all logik förklarades ha förlorat det samtidiga presidentvalet.

Okoth Osewe, en kenyansk socialist i Stockholm som i valet aktivt har stött oppositionsledaren Raila Odingas ”oranga” demokratirörelse, berättar om massivt valfusk i 48 av landets 210 valkretsar. Odinga, som när rösträkningen närmade sig slutet såg ut att ha en betryggande ledning på en miljon röster, förklarades plötsligt som knapp förlorare.
– Valet var öppet riggat, som alla som följde händelserna i TV kunde se med sina egna ögon. Till exempel stämde inte valkretsarnas valresultat alls överens med valkommissionens officiella siffror. Och varför skulle de väljare som har gett oppositionen en jordskredsseger i parlamentsvalet ha röstat på Kibaki som president?
Efter ett så uppenbart valfusk är det enligt Osewe omöjligt för Raila Odinga och dennes anhängare i ODM (Orange Democratic Movement) att acceptera omvalet av Kibaki och dennes förslag om en nationell enhetsregering under honom. Kibaki vågar å andra sidan inte släppa makten, bl a av rädsla för den rad av åtal för korruption som då väntar hans regim.
USA-imperialismen ingriper nu för att skydda sina intressen via sin Afrikaminister Jandayi Frazier, samtidigt som Afrikanska Unionens ordförande John Kufour uppges vara på väg från Ghana.
Odinga har också gått med på att avblåsa de stora massprotester som planerats till i tisdags. Det är ännu en öppen fråga om han med stöd av en massiv folkopinion lyckas driva igenom sina krav att Kibaki ska avgå och en tillfällig interimsregering tillsättas, som ska organisera ett nytt presidentval inom tre till sex månader. Om detta inte sker kan läget lätt leda till nya utbrott av massprotester som också kan komma att kantas av massivt våld.
Okoth Osewe befarar att imperialismen med USA och Storbritannien i spetsen försöker manövrera för att behålla Kibaki som president, därför att de inte fullt ut litar på Odingas rörelse. Skälen är enligt Osewe att Raila Odinga lovar flera radikala förändringar.
– Han har till exempel lovat en upprättelse för Kenyas muslimer och att stoppa fler deportationer till Guantanamobasen.

Hopp om jord och vatten

USA fruktar enligt Osewe att de inte längre, som under Kibaki, kommer att kunna husera som de vill i Kenya. Även om Raila Odinga har lovat att inte nationalisera eller hota utländska investeringar kan hans kritik av den korrupta eliten också hota kapitalisternas intressen, samtidigt som han vill ge Kenyas provinser mer ekonomisk makt i ett slags federalt system. Detta har av fattiga kenyaner setts som ett hopp om jord, vatten och ekonomisk utveckling.
Kibaki valdes till president 2002, som ledare för ”den nationella regnbågskoalitionen” Narc. Då hade han ett starkt folkligt stöd, baserat på löften om att göra slut på korruptionen. Idag bedöms Kibakis regim, som trots tidigare löften om motsatsen helt dominerats av eliten från den största folkgruppen kikuyus, vara minst lika korrupt som den föregående långvariga diktaturen under den hatade presidenten Daniel arap Moi.
Kenyas politiska liv präglas av skilda stamlojaliteter. Kibaki baserar sig på den ekonomiska och politiska eliten i kikuyustammen, som är den största i landet med 22 procent av Kenyas befolkning. Raila Odingas ODM-rörelse består framförallt av politiker från flera av Kenyas övriga drygt 40 stammar som Luo (13 procent), Luhya (14 procent) och Kalenjin (12 procent).

Våldets rötter

Våldet, som framförallt har svept genom de etniskt blandade jordbruksområdena i Rift Valley i västra Kenya och de stora slumområdena i Kenyas huvudstad Nairobi, har viktiga rötter i gamla jordkonflikter. De tog sin början i samband med Kenyas självständighet från engelsmännen 1963, då stora jordbruk överläts till prominenta medlemmar ur kikuyustammen trots att de tidigare brukats av fattiga bönder och lantarbetare i främst Kalenjinstammen.
I raseriet över att ha berövats en given valseger med, som de hoppats, en chans att rätta till en del av dessa orättvisor, har framförallt gäng av unga kalenjinmän beväpnade med machetes, yxor, pilbågar och bensin utmärkt sig för våldsamma attacker som drivit tiotusentals på flykt till det centrala höglandet, där kikuyufolket dominerar helt, eller över gränsen till Uganda.
I det enskilt värsta dådet brändes cirka 40 personer till döds i en kyrka. Som vanligt är det inte de rika, utan fattiga kikuyubönder, småhandlare och sluminvånare som har drabbats allra värst. Många har också dödats i konfrontationer mellan brutala poliser och demonstranter.
De värst drabbade delarna av Kenya står nu mitt i en massiv humanitär kris, där nedbrända småaffärer och taxibussar med lamslagen handel och kommunikationer bidrar till en akut försörjningskris.

För ett socialistiskt Kenya
Om Raila Odinga till sist lyckas bli ny president i Kenya kommer han snabbt att upptäcka det omöjliga i att tillfredsställa fattiga kenyaners krav på rättvisa, jord, jobb, utveckling och frihet från korruption inom ramen för den ”socialdemokratiska” ideologi han idag bekänner sig till.
För att lyckas med detta krävs en klassbaserad och socialistisk massrörelse, med ett kampprogram mot kapitalism och imperialism, som kan ena alla kenyaner över etniska och religiösa gränser.
Arne Johansson

ODM Scandinavia demonstrerar
fredag den 11 januari kl 14
utanför Kenyas ambassad,
Birger Jarlsgatan 37

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!