Kina: Sjukvård bara för rika

2007-05-16 13:12:14




Kinas sjukvård befinner sig i ett desperat, tragiskt tillstånd. Ett blodigt upplopp utanför ett sjukhus i Sichuan i november 2006 visar detta tydligt.

Sjukhuset belägrades av 2 000 demonstranter, sedan en treårig pojke avlidit när sjukhuset vägrat att behandla honom eftersom hans familj inte hade råd med sjukhusavgiften (South China Morning Post, 13 november 2006).
Krisen inom sjukvården – med kraftigt stigande kostnader och de statligt ägda sjukhusens profitjakt – har utlöst ett ramaskri över hela landet. Trots landets mycket prisade ekonomiska ”mirakel”, har omkring hälften av Kinas landsbygdsbefolkning (omkring 800 miljoner totalt) inte tillgång till sjukhusvård.

Sex gånger högre dödstal

Detta har gjort att dödstalen på landsbygden är upp till sex gånger högre idag än i städerna, enligt senaste rapporten från Världshälsoorganisationen (WHO) som sammanställts tillsammans med det kinesiska hälsoministeriet.
Barnadödligheten på landsbygden är mer än dubbelt så hög som i städerna – och den fortsätter att stiga.
Medicinska tidskrifter i Väst har rapporterat att dödligheten bland barn under fem år på Kinas landsbygd, som var 37 barn per 1 000 under 1999, ökade till 39 år 2002. De nivåerna är högre än i många fattigare länder, till exempel Vietnam.
Klassklyftorna som fördärvar Kinas sjukvård illustreras även av dödligheten vid förlossningar, som till 90 procent sker på icke godkända kliniker, som är den sista utvägen för dem som inte har råd att föda på ett godkänt sjukhus. Arbetar- och socialtjänstkontoret i Guangzhou, rapporterar att 90 procent av de kvinnor som flyttat till staden för att arbeta, inte har råd att gå till ett godkänt sjukhus.

Fattiga kvinnor drabbas

Regeringen ger varje gravid arbetare ett bidrag på 800 yuan (ca 700 kr) till förlossningen, men de flesta sjukhusen tar mer än 1 000 yuan (ca 900 kronor) för en förlossning. Som Guangzhou Daily (8 oktober 2005) rapporterade, ”när de omöjligen kan betala dessa höga sjukvårdskostnader, föder de flesta kvinnor på olagliga kliniker”.
Graviditet har för många kinesiska kvinnor blivit en källa till fruktansvärd ångest. Samtidigt erbjuder offentliga sjukhus – vilket är en återspegling av en minoritets växande förmögenhet och återuppvaknande klass- och könsförtryck – kosmetiska operationer som bröstförstoring, omformning av ögonlock och till och med ”oskuldsåterställning” för kvinnor.
Det finns en klar koppling mellan sjukvårdskostnader och fattigdom. Enligt en studie som Världsbanken nyligen genomförde, var den ekonomiska knipan för 20 procent av Kinas fattiga kopplad till sjukvårdskostnader.

Har inte råd

Enligt uppgifter från Kinas hälsoministerium har kostnaden för ett läkarbesök ökat med 625 procent under åren 1990-98.
Enligt uppgifter från WHO har endast en fjärdedel av stadsbefolkningen och en tiondel av landsortsbefolkningen någon form av sjukvårdsförsäkring.
En rapport från Chinese Academy of Social Sciences drog slutsatsen att kostnaden för sjukvård för första gången passerat ”arbetslöshet” och ”överdrivna inkomstskillnader” som de kinesiska medborgarnas främsta bekymmer.
Detta aktualiserar problemet med att offentliga sjukhus systematiskt tar ut för höga avgifter. Regeringssiffror visar att antalet sjukhusbesök har minskat med fem procent mellan 2000 och 2003 – trots detta har sjukhusens vinster ökat med 70 procent under samma period. Endast tio procent av Kinas sjukhus anses officiellt tillhöra den privata sektorn.

Bolagisering av sjukhusen

Men som ett resultat av Deng Xiaopings kapitalistiska ”reformer” har statligt ägda sjukhus i praktiken ”bolagiserats”: de behåller sin koppling till regeringssektorn, men sköts som autonoma självfinansierade enheter. Denna metod är rätt vanlig över hela världen och innebär att impopulära direkta privatiseringar undviks, men att sjukvården ändå är öppen för privata profitjägare.
I Kinas fall gäller detta speciellt läkemedelsföretagen. Enligt UNICEF går 60 procent av Kinas sjukvårdskostnader till läkemedel, vilket kan jämföras med det globala genomsnittet på 15 procent.
Utländska företag hoppar in på den kinesiska ”sjuk- och hälsvårdsmarknad” – i städerna naturligtvis, där de ser möjligheten att göra vinster. En tredjedel av Shanghais stadssjukhus, 200 av 600, har inlett samarbete med utländska sjukhus eller utländskt investeringskapital (China Daily, 12 augusti 2004).

Vården utarmas

Men ”globaliseringen” av sjukhusens finansiering förvärrar bara problemen med att sörja för en effektiv offentlig sjukvård.
”Vi förlorar vår personal när dessa [utländska] sjukhus etablerar sig i Shanghai” sa en läkare till China Daily. ”De tar de bästa läkarna och sjuksköterskorna genom att erbjuda högre löner, bättre möjligheter till befordringar och bättre arbetsmetoder.”
Roten till detta problem ligger i den kinesiska statens kroniska underfinansiering av sjukvården. Den del av sjukvårdskostnaderna som staten betalar har minskat från nästan 100 procent under den planerade ekonomins period (från mitten av 1950-talet till tidiga 1980-talet) till bara 17 procent idag, medan patienterna idag betalar 59 procent.
Under perioden från mitten av 1950-talet till början av 1980-talet var Kina det första ”tredjevärldenlandet” som utrotade smittkoppor och polio. Idag ökar emellertid smittsamma sjukdomar som hepatit och tuberkulos dramatiskt – bara Indien slår Kina ifråga om fall av tuberkulos (1,45 miljoner nya fall varje år och 130 000 dödsfall).

Stora steg bakåt

Även om kapitalistiska organisationer som WHO naturligtvis inte säger det, är hälsovårdens framgångar under perioden 1950-80 ett direkt resultat av den kinesiska revolutionen.
Anledningen är centraliseringen av den ekonomiska makten, trots den starkt byråkratiserade form denna antog under Maos stalinistiska regim. Avgörande var även trycket från massorna underifrån och den explosion av förväntningar som kom under revolutionens efterdyningar. ”Folkkommunerna” – stora kollektiva jordbruk organiserade av Maos regim – bidrog till att finansiera landsbygdens hälsovårdssystem, som spände över i princip hela landet. Som administrativa enheter var ”kommunerna” extremt toppstyrda och byråkratiska och de tjänade också som ”fötter” för Maos byråkratiska diktatur på landsbygden. I den totala frånvaron av demokratisk kontroll underifrån, växte motsättningarna och obalanserna inom systemet; jordbruksproduktionen stagnerade och den politiska instabiliteten ökade, vilket var en av anledningarna till att Maos efterträdare snabbt monterade ner ”kommunerna” till förmån för privata jordbruk. Detta inledde en process som, även om dess verkställare vid den tiden inte förstod det, tvingade den kinesiska regimen tillbaka mot kapitalism.

Ut med profitörerna

Idag måste arbetare och fattiga kämpa för en total systemomvandling, med grund i bygget av egna demokratiska organisationer – fackföreningar, bondeorganisationer och patientorganisationer – för att utöva demokratisk kontroll över systemet och kasta ut profitörerna.
China Worker stöder kampen för:
  • Avskaffandet av alla sjukvårdsavgifter!
  • Fri och allmän sjukvård som ska finansieras av en enorm ökning av statlig finansiering!
  • Förstatligande av läkemedelsindustrin under demokratisk arbetarkontroll och styre!
  • En anständig lön för alla som arbetar inom hälso- och sjukvårdssektorn – utrota korruption genom att göra det möjligt för anställda inom hälso- och sjukvården och yrkesarbetare att leva på sin inkomst!
  • En helt offentligt vård under demokratisk kontroll av anställda och användare – släng ut profitörerna!
  • Rätt för anställda i vårdsektorn, och alla arbetare, att bilda oberoende, demokratiska fackföreningar som representerar deras intressen!
  • Masskamp mot privatiseringar och kapitalism – för ett demokratiskt socialistisk alternativ!
Vincent Kolo
chinaworker.org

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!