Klimatkampen inför rätta

– sabotageåtal hotar demonstrationsrätten

Måndagen den 16 mars inleddes rättegången mot fyra klimataktivister som står åtalade för sabotage efter att ha genomfört en protestaktion på Bromma flygplats i oktober 2021.
Esther Hauer Carvalho, Samuel Jarrick, Peter Forsberg och Jonas Ohlsson är aktiva i Extinction Rebellion, och samtliga hävdar att de agerade i nöd, med hänvisning till det akuta klimatnödläget.

Av Vilgot Karlsson

För att en handling ska rubriceras som sabotage krävs det att någon:
”Förstör eller skadar egendom, som har avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättsskipning eller förvaltning eller för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i riket, eller genom annan åtgärd, som ej innefattar allenast undanhållande av arbetskraft eller uppmaning därtill, allvarligt stör eller hindrar användningen av sådan egendom” eller ”genom skadegörelse eller annan åtgärd som nyss sagts, allvarligt stör eller hindrar den allmänna samfärdseln eller användningen av telegraf, telefon, radio eller dylikt allmänt hjälpmedel eller av anläggning för allmänhetens förseende med vatten, ljus, värme eller kraft.” (lagen.nu).
Straffet för sabotage är fängelse i upp till fyra år, eller upp till 18 år om brottet är grovt.

Vilken form tog sig då detta så kallade ”sabotage”?
Jo, Esther Hauer Carvalho limmade fast sig på nosen på ett flygplan, med assistans från Samuel Jarrick som även dokumenterade händelsen.
Samtidigt satte sig Peter Forsberg och Jonas Ohlsson på marken bredvid landningsbanan med varsitt cykellås runt halsen, fastlåsta i varann.

Värt att notera är att samtliga demonstranter bar kläder med klimatpolitiska budskap som ”Stop in the name of love” och ”Fredlig klimataktion”. Flygtrafiken stod stilla i ungefär två timmar.
Syftet var att uppmärksamma omvärlden om privatflygets klimatpåverkan och kräva ett stopp på regeringens subventioner.
Det är ingen slump att protesten utfördes den 31 oktober 2021, samma dag som FN:s klimatkonferens COP26 inleddes i Glasgow.
Det är allvarligt att en fredlig opinionsbildande demonstration, som på sin höjd orsakade några försenade avgångar eller omdirigeringar och bara en inställd ankomst, rubriceras som det allmänfarliga brottet sabotage, med fängelsestraff som påföljd.

Att just klimataktivister åtalas för sabotage efter att ha utfört grundlagsskyddade protestaktioner eller demonstrationer har kritiserats av bland annat av advokaten Linus Gardell som menar att:
”I sabotagebestämmelsen är både försök, stämpling, förberedelse och medhjälp kriminaliserat. Staten har då tillgång till alla hemliga tvångsmedel, och kan övervaka, egentligen alla personer som skulle vilja demonstrera. Det är, tycker jag, solklart ett diktatoriskt inslag” och varnar för att hårda straff har en avkylande effekt på yttrandefriheten. (Aktuell Hållbarhet, den 2 juni 2025).
Även FN:s före detta specialrapportör för miljöförsvarare under Århuskonventionen, Michel Forst, har kritiserat svenska myndigheter för hårda tag mot klimataktivister, inklusive rebellmamman Marie som sades upp från sitt jobb på Energimyndigheten och forskaren ”Clara” som nekades svenskt medborgarskap efter en protest på Bromma flygplats 2023. (Dagens Nyheter den 5 mars 2025)

Esther Hauer Carvalho säger till Offensiv:
– En rättegång förlänger själva aktionen, man kan fortsätta att så ett frö. Så på ett sätt är det positivt att frågan fortsätter uppmärksammas, och tingsrätten har nu möjligheten att ta sitt ansvar och inte döma oss som aktivister. Samtidigt är det absurt att vi måste komma hit till tingsrätten för något som skedde för 4,5 år sedan, allt medan klimatläget blir allt värre.
–Vi protesterar under en existentiell kris. Är det olagligt att utöva våra mänskliga rättigheter? Hur våra handlingar än må dömas kan jag stolt säga att mitt agerande alltid är grundat i forskningen. ■