Kommunkriserna förvärras – svaret gemensam kamp

Skolmarsch i Göteborg under hösten i protest mot nedskärningar och personalbrist. Över hela landet bubblar motståndet (Foto: Johannes Lundberg).

av Per-Åke Westerlund / Artikel i Offensiv

Undersköterskor, lärare, personal på fritidsgårdar och bibliotek, föräldrar och elever – över hela landet pågår protester mot nya stora nedskärningar.
Inför 2020 planeras de största nedskärningarna någonsin i kommunerna. Nu behöver de samlas till en gemensam rörelse för välfärd och vård.

Det är i stort sett samma läge runt om i landet. ”Alla kommuner i Gävleborg (…) kommer att tvingas spara under nästa år. Den bild som kommunerna gemensamt tecknar är besparingar på personal, främst inom äldreomsorg och för- och grundskola”, rapporterade SVT nyligen. 
Länet har 10 kommuner, från Nordanstig och Hudiksvall i norr till Gävle, Sandviken och Hofors i söder. ”Vi får verkligen se till att vi vänder på varenda krona och att vi fokuserar på det som är viktigast för våra pensionärer”, säger Katarina Sandström, enhetschef på äldreboendet Gutenberg, till SVT.
Landet runt planeras liknande stora nedskärningar – som kallas ”besparingar”, trots att det handlar om att slita ut eller sparka ut personal och brukare. Enligt SVT:s enkät ska åtta av tio kommuner skära ner. 66 procent uppger att de ska ”minska personalkostnaderna”, särskilt i äldreomsorgen.
Kommunalarbetaren rapporterar om protester i många kommuner: ”I Uddevalla ställde sig runt 200 anställda i äldreomsorgen utanför kommunfullmäktige för att protestera mot sämre scheman sedan kommunen infört heltid som norm.”
Ungefär samtidigt demonstrerade ett hundratal undersköterskor utanför kommunhuset i Lindesberg i Bergslagen mot liknande försämringar i arbetstiderna.

De största nedskärningarna sker i äldreomsorg och skola. Offensiv har i höst rapporterat om protesterna mot skolnedskärningarna i Luleå och planerna på stora neddragningar i Göteborg. 
I Malmö genomför föräldrar en demonstration den 16 december, inför att kommunens skolbudget ska antas. Miriam Negash, vars barn går på Sofielundsskolan, förklarar i en intervju: ”Vartannat barn går ut nian utan att kunna gå vidare till gymnasiet. 50 procent av eleverna. Att skära i skolbudgeten nu vore en total katastrof för Malmös barn”. 
Grannkommunen Lund planerar att skära 114 miljoner kronor på grund- och förskola 2020. Ronneby, Kramfors, Karlshamn, Bollnäs och Jönköping är andra kommuner med stora neddragningar inom skolan. I Halmstad organiserade Kommunal en demonstration den 21 november mot hotet om mer barn i barngrupperna och indragna arbetskläder för förskolepersonalen vintertid.
Även de som ska utföra de nedskärningar som politikerna har beslutat om protesterar, rapporterar Skolvärlden, tidning för Lärarnas Riksförbund:
”I våras fick till exempel Hässleholms skolchef sluta efter att hon förklarat att det inte gick att spara ytterligare tiotals miljoner i skolbudgeten. För några veckor sedan var det verksamhetschefen för gymnasiet och vuxenutbildningen i Karlshamn som stod på tur att skickas hem efter att han motsatt sig fortsatta tuffa besparingar.”

Nedskärningar utöver skola och äldreomsorg är kanske mindre i antal kronor, men slår mycket hårt. Det handlar om nedläggningar av bibliotek, fritidsgårdar, parklekar, LSS-boenden och dagverksamheter för funktionshindrade.
I Västerås utreder kommunen nedläggning av fem boenden för utsatta grupper, rapporterade SVT. Efter en demonstration vid stadshuset i november sköts beslutet upp. Demonstranten Kristina Sterno förklarade för media: ”Det är ovärdigt en stad som Västerås att slå mot de allra svagaste i samhället”.
Bengtsfors i Dalsland skär ner kommunbudgeten med 25 miljoner kronor. Det betyder att kommunen stänger ”ett LSS-boende och en daglig verksamhet för psykiskt funktionsnedsatta. Man drar ner i elevhälsan. 2,5 miljoner sparas inom förskolan. Antalet lekplatser ses över. Gatubelysningen ska reduceras med 20 procent. Man väntar tills större snödjup innan man plogar vägarna”, förklarades i ett Rapportinslag där mycket oroliga personer med funktionsnedsättning intervjuades.

Politiker kallar besluten att slakta välfärden för ”tuffa besparingar”. Utan motstånd kommer de inte att tveka till att fortsätta. Flera av dem tillhör också högerpartier som länge har drömt om att drastiskt krympa den offentliga välfärden.

Det finns absolut inga tecken på att de stora nedskärningarna kommer att upphöra efter 2020. Till och med regeringen beräknar att kommuner och landsting kommer att ha 90 miljarder kronor för lite i mitten av 20-talet. Botkyrka kommun i södra Stockholms län varnar för underskott på 460 miljoner kronor år 2023. Redan 2020 planeras därför nedskärningar på över 50 miljoner.
Politiker kallar besluten att slakta välfärden för ”tuffa besparingar”. Utan motstånd kommer de inte att tveka till att fortsätta. Flera av dem tillhör också högerpartier som länge har drömt om att drastiskt krympa den offentliga välfärden. Socialdemokraterna, vars historia var att vara med och bygga upp välfärdsstaten, har sedan länge politiker som har tappat kontakten med vanligt folks liv, eller som helt enkelt tappat tron på något annat än att ”hålla budgeten”.

För den stora majoritet som vill ha en helt annan kurs gäller:
1) Det finns pengar. Sveriges BNP per capita (totala resurser per person) har ökat från 305 200 kronor år 1990 till 475 100 kronor 2018. Det är en ökning med 55 procent. Om offentliga sektorn idag hade haft samma andel av ekonomin som 1990 skulle välfärden ha 300-400 miljarder kronor mer.
2) De mindre protester som genomförs idag måste samlas till en stor rörelse där även de många upproren bland anställda, den ungdomsdominerade klimatrörelsen och hyresgästernas ökade kamp ingår.
3) Det kommer att krävas hårda och långvariga strider. Välfärden byggdes upp under motstånd från media, stat, kapitalet och deras politiker. Samma sak gällde för 1970-talets utvidgade reformer. 
4) Stämningar som säger ”det är kört” och utbredd oerfarenhet av kamp måste besvaras med exempel på segrar, både i Sverige och internationellt. Och bakslag måste förklaras för att dra slutsatser om nästa steg.
5) Det behövs både stora demokratiska nätverk där alla som vill kämpa deltar och organisering av socialister för en global kamp mot kapitalism och högerpolitik, för demokratisk socialism.