I Luleå samlade Nätverket för human Migrationspolitik till ett kulturmanifestation den 5 september, som en del av arrangemanget Kulturnatten. Över 200 personer slöt upp för att lyssna på tal och sång och musik. Socialistiskt Alternativ samlades förstås alla sina medlemmar och sympatisörer för att delta i manifestationen.
Artikel av Jonas Brännberg
På scenen stod bland annat Ronny Eriksson och The Forgotten Circus. Lenitha Hedqvist från FN-föreningen gjorde jämförelsen med kvinnoförtryck för att visa på det rasistiska i utivsningspolitken.
– Många politiker hävdar att de som kommer hit med en annorlunda kultur bär skulden för en dålig integration. Då frågar jag mig, om vi vill få bättre jämställdhet – pekar vi ut kvinnorna som problemet och struntar i männen i landet?
Måste regeringen göra ett skriftligt prov som bedömer om jag är jämställd nog? Och om jag som kvinna inte kan bevisa att jag jämställt mig på rätt sätt, ska då alla mina nuvarande rättigheter avslutas retroaktivt och jag skickas hem för alltid? Är jag bara lat som inte är nog jämställd?
Erika Granqvist talade om ojämlikheten:
– Politiker säger att flyktingar och invandrare kostar pengar. Men ändå … Ändå har vi inga problem med att låta politiker ge sig själva löner som är långt över vad vanligt folk har i månaden. Vi pratar om kostnad trots att Sverige har råd att spendera miljarder på vapen som blir en grogrund för den effekten vi ser kring våra gränser. Vad som faktiskt kostar pengar, det är ett system där vi straffar människor på flykt.
Offensiv frågade Sara om varför hon var med på demonstrationen.
– Mitt svar på den här frågan kanske inte blir det man förväntar sig. Först och främst var jag där med Socialistiskt Alternativ för att stödja dem, deras insatser och de människor som behöver det stödet. Även om jag är en av dem har jag inte på något sätt räknat mig själv som en del av dem.
Den viktiga frågan är VARFÖR?
– För att jag idag förstår vikten av att stödja vilken organisation som helst utifrån dess värderingar och kultur. Idag förstår jag konsekvenserna av att använda och kanalisera sin egen potential och sina förmågor till en viss plattform. Jag vill fatta rätt beslut. Jag vill att mina insatser ska användas och kanaliseras, i vilken form det än må vara, av rätt skäl.
– För nio månader sedan hade jag inga sådana tankar på att delta på det här sättet. Jag blev visserligen medlem i ett av Sveriges partier i slutet av 2025 genom att betala en viss summa, men vid den tiden hade jag andra mål. Jag har en avhandling på gång och i den forskningen ville jag gräva djupare i vad de politiker som sitter vid makten och ger stora löften gör när det gäller hållbarhet, samtidigt som jag har forskat om småföretag, stora etablerade företag och deras utmaningar. Men för att komplettera triaden ville jag för tredje gången ta reda på hur makthavarna stödjer dem.
– Senare, år 2026, vändes mitt liv upp och ner igen när en våg av rasism, religiöst hat och jag vet inte vad mer som ingick i det, drabbade mig. Jag upplevde det varje dag i ett land där jag redan hade tillbringat fem år med fantastiska, generösa och oerhört trevliga människor. Ett land som lät mig leva enligt mina egna villkor, som lärde mig att vara fri och självständig. Det vändes helt och hållet mot mig. Varje dag har jag sett underbara människor hata mig och isolera mig från sin krets. Bit för bit började jag stänga in mig i mig själv, dra mig undan från folkmassan så att de inte skulle hata mig ännu mer. Så att de inte skulle känna sig obekväma med att jag var i närheten. Det ironiska är att inte en enda person, från barn till äldre, känner mig. Vi har aldrig umgåtts och jag känner inte igen deras ansikten, men de kan hata mig av så många skäl, vilket är smärtsamt och sårande. För jag känner inte detsamma för någon av dem. Jag har aldrig känt det hatet eller någon negativ känsla tillbaka, utan har bara försökt skydda mig själv och agerat för att försvara mig.
– Under alla dessa dagar insåg jag och lärde mig vad som kallas RASISM eller alla slags skillnader som används för att skapa klyftor mellan människor. Jag försökte bryta den cirkel som jag snurrade runt i med en centrifugalkraft, och det krävdes en yttre kraft för att bryta den cirkeln så att jag kunde ta mig ut. Jag blev mer och mer sluten och stel inför omvärlden, och sökte alltmer efter någon form av stöd som kunde försäkra mig om att jag kunde klara det. I det sökandet började jag – som en gång var på väg att växa ur den religiösa cirkeln – fastna allt djupare i den. Sedan, en av de värsta dagarna, hittade jag i min brevlåda flygblad från olika politiska partier som skryter om sina insatser för det nya Sverige.
– Jag läste dem alla. Alla tog upp nästan samma frågor men med olika AI-genererade ord. Precis som det sker överallt i världen. Ett av partierna eller organisationerna gick i motsatt riktning, och medan jag läste dem kändes det som om någon talade till mig om mina egna tankar och värderingar. Tillfälligtvis stämde deras sätt att tänka och bearbeta information överens med mitt neurologiska system. Det var som när en törstig, vilsen person ser vatten i öknen. De försökte läka alla de sår som jag bär på, liksom så många andra människor i olika sammanhang. De är ett frö som gradvis slår rot, och deras DNA bär på starka värderingar. Det var så de fick en plats i mitt trossystem. Jag undersökte saken lite, träffade dem och såg den praktiska resan och transparensen i deras historiska insatser. Insatserna och hur tidslinjen sträcker sig kan relateras till och bekräftas av vem som helst som kämpar i livet eller på något sätt är ett offer i samhället. Jag tror att de är en röst för många människor och jag ville lägga till min röst utan att tänka på mig själv. På den här plattformen genomgick jag också en egen verklighetskontroll och prövade mina avsikter. Det är därför jag kom hit. Jag vet inte hur det kommer att sluta, men jag vet värdet av att arbeta eller engagera sig ideellt för en god sak.
– Jag bryr mig inte om vad min framtid innebär med tanke på den nuvarande utvisningssituationen hos Migrationsverket, men innan jag lämnar landet vill jag bidra till att bana väg för andra.
– Jag anser fortfarande att det i detta skede inte är lätt för någon organisation eller aktör att stå på sin egen mark i ett hav fullt av stora fiskar och alligatorer runt omkring. Men hur oberoende är de egentligen? I hur stor utsträckning påverkas de inte ibland? Det undrar jag ibland.
– Det var min anledning till att berätta varför jag är här, men de talar om miljontals människor världen över med samma problem. De talar inte bara om Sverige i allmänhet, utan idag handlar det om regeringen och invandringsbesluten för Sverige – men i ett bredare perspektiv.
Vad vill du säga till regeringen/politikerna som fattar beslut om invandringspolitiken?
– Först vill jag säga till alla politiker: Vad är det nya Sverige?
– Vilket Sverige vill ni återupprätta?
– Varje parti har sin egen föreställning om det gamla Sverige eller det nya Sverige. Det verkliga Sverige går förlorat i alla dessa samtal och slagord. Säg inte vad det verkliga Sverige är, utan fråga Sverige – de människor som protesterar på gator och i parker – de är Sverige och de berättar ständigt för er vad Sverige är. För Sverige, eller vilken nation som helst, existerar tack vare sitt folk, inte politikerna. Politikerna ska TJÄNA folket eller landet. Som utlänning berättar jag för er vad Sverige är, eftersom jag har bott här och kan ge ett verklighetsbaserat exempel från mitt eget liv – det må vara en liten droppe i havet, men för mig stämmer det i alla fall inte överens med dagens nya, av människor skapade, kapitalismstyrda och personligt vinningsorienterade bild av landet. För mig framstod det som ”lev och låt andra leva”. Det säger allt.
– Men vem är jag, en fattig flykting med noll på bankkontot, att säga något om Sverige? Bara rika människor med stora bilar (som kör dig på samma vägar och till samma destinationer med dyra saker) kan prata om det.
– Till vissa politiker: om religion är en personlig eller privat angelägenhet i Sverige, varför utnyttjar de då den privata sfären på offentlig nivå för att skaffa sig en position? Är det inte så att att ta upp sådana känsliga frågor bara för att väcka folks uppmärksamhet och få röster också kan skapa rasism och splittring bland människor, störa samhällsfreden samtidigt som man dikterar för människor att de inte duger på grund av detta??? Jag är en vanlig människa med vanliga tankar. Det handlar inte bara om någon specifik religion, utan om allmän segregering bland människor.
– Hur ser processen ut och hur ska ni återföra Sverige till det gamla, oavsett alla stora löften? Vilken är tidsplanen? Var finns processens plan, som allmänheten har rätt att ta del av för att kunna fatta rätt beslut?
– Vilken är tidsplanen för resultaten?
– Varför och hur ska ni denna gång förändra det?
– Till Migrationsverket:
– Det vore orättvist att bortse från ett av de viktigaste fakta innan frågan tas upp. Eftersom det handlar om Migrationsverket kan jag, utifrån mitt eget exempel, med säkerhet säga att de beviljar flyktingstatus oavsett ras, etnicitet eller andra skillnader – i det ögonblicket är de inte rasistiska. Jag säger inte att de är det. Var positiv.
– När jag ansökte om flyktingstatus befann jag mig i en livssituation som liknade den hos en patient som ligger i respirator. Och jag fick det starkaste skyddet och stödet från dem, precis som alla andra som ansöker. På grund av min situation kan jag förstå värdet av det stödet. Det beslut som fattades var ytterligare ett stöd när jag stod på livets brant. Som en livräddare. Men vänta, sedan fick jag reda på alla detaljer och beslut om utvisningar från regeringen och Migrationsverkets policy, vilket är raka motsatsen till vad de från början försökte göra. Det är precis som att rädda människor från en brinnande ö i en livbåt och mitt ute på havet planera för att kasta ut dem i vattnet eftersom planen har ändrats? Att vissa av dem inte anses vara värda att räddas?
– Jag förstår inte: när man på ett flygplan fullt med människor av alla raser, kulturella bakgrunder, religioner och kön får instruktioner om hur man ska räddas i en nödsituation – och även i sådana situationer räddas människor oavsett demografiska faktorer – varför kan man då inte tänka på samma sätt i det här fallet? Det är samma handling, bara på ett annat sätt.
– Byråkratin är regeringens och systemets maskineri. Om den fungerar bra kommer regeringen i viss utsträckning att anpassa sig. Så min större vädjan och mina frågor riktar sig till byråkraterna och politikerna.
– Till regeringen:
– Jag tror att varje land har sina egna politiska riktlinjer, regler och värderingar. Vad de än tycker eller vad folket tycker om sitt land är alltid deras rätt och deras val, men vissa saker står över politik och värderingar, nämligen mänskligheten, som är ett samlingsbegrepp. Under mänsklighetens paraply utformar vi politiska riktlinjer, regler och föreskrifter.
En sista öppen fråga: På denna planet, där vi talar om hållbarhet – är rasism, kulturellt och religiöst hat samt sexism, alla dessa olösta problem som lämnas åsidosatta i ett land, verkligen ett hållbart tillvägagångssätt för framsteg? För hållbar utveckling handlar inte bara om mat och återvinning. Och även det är för människors säkerhet.
Fler bilder från manifestationen (Foto: Jonas Brännberg & Vilgot Karlsson):
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.