foto: Kristofer Lundberg
Lärandets torg är inte framtaget i samklang med hammarkullebornas vilja.
I Hammarkullen finns Göteborgs universitet, Chalmers och Folkhögskolan i Angered undangömt i samma byggnad som Folkets Hus.
De högre utbildningarna som förlades i Hammarkullen har framförallt riktat sig till studenter som kommer utifrån och inte lyckats nå ut till de unga från Hammarkullen. Men vem är det nya Lärandets torg egentligen till för?
Lärandets torg, som initierades redan år 2012 och ska stå klart hösten 2015, hade kunnat bli något positivt för Hammarkullen med en bra och synlig verksamhet i Hammarkullen. Det skulle kunna leda till att fler ungdomar från Hammarkullen söker sig till högre utbildningar.
Lärandets torg skulle kunna bli en resurs för området och engagera de boende att stärka sitt område.Detta om man hade engagerat boende och lokala föreningar i projektet och på sikt i hur man skulle kunna få fler ungdomar och äldre från området att söka sig till en utbildning.
Redan inför förstudien år 2012 konstaterade samordnaren Sofia Emanuelsson att ”uppdraget med Lärandets torg skulle ha ett lokalt perspektiv” och att ”Tanken bakom Lärandets torg är att de som finns vid Hammarkulletorget ska arbeta mer tillsammans”.
Med det blev det inget. Arbeta tillsammans stannade vid den verksamhet som idag finns på Hammarkulletorget 62, Folkets Hus, Chalmers, Göteborgs universitet, Folkhögskolan i Angered tillsammans med Business region Göteborg, Stadsdelsförvaltningen och kommunala Göteborgslokaler. Den verksamheten som redan fanns lokalt i Hammarkullen, den trängdes istället undan.
För att bereda väg åt vad som blir Lärandets torg vräktes lokala föreningar från sina lokaler och pizzerian stängdes igen till förmån för café i en ny entré till Hammarkulletorget 62.
Få hade kunnat tänka sig att talet om ”att bygga en mer inbjudande entré till Hammarkulletorget” betydde att driva ut Marias pizzeria. Pizzerian var dagligen öppen till 22.00 och enda ljuset på torget sedan all lokal service skurits bort och således en viktig trygghet. Men Marias pizzeria sades inte ”passa in” i det nya torget.
En annan del av den oönskade verksamheten som skulle bort från torget var lokala latinamerikanska föreningar som är centrala i Hammarkullens sociala arbete.
Det är arrogant och nedlåtande mot de föreningar i området som arbetar med hundratals ungdomar varje vecka när man säger att ”Det handlar bland annat om hur vi ska kunna samverka och använda lokalerna på ett bättre sätt”.
I visionen skrev man: ”Genom att locka fler utbildningar och studenter till sig, gärna från Hammarkullen och Angered, ett aktivt kulturliv och öppenhet, ska Lärandets torg stärka Hammarkullens profil.”
Istället verkar fokus ligga på: ”I sin tur kan det göra Hammarkullen attraktivt för fler företagare att etablera sig, vilket skapar jobb.” Man skrev vidare: ”På sikt ska Hammarkullen bli en bättre plats att bo, arbeta och verka i.”
Boende har länge kämpat för ett attraktivt Hammarkullen att bo i och vilka vet bättre vad Hammarkullen behöver än de som bor här.
Lärandets torg skulle kunna vara ett positivt inslag i Hammarkullen om tjänstemän och politiker hade lärt sig något av de senaste femton åren av hårda strider i stadsdelen, där kritik från allmänheten har riktats mot de demokratiska underskott som präglar besluten och den hårda kritik som riktas mot bristande information.
På stora möten som har samlat hundratals har boende i Hammarkullen gett sin åsikt om vilket Hammarkullen de vill leva i, vad behoven är och gett förslag på hur man kan nå dit. Man har pekat på behovet av utbildning, stärkt föreningsliv och fler mötesplatser. Men man har aldrig ställt dessa mot varandra, vilket resultatet med Lärandets torg har blivit.
Politiker och tjänstemän har valt att inte delta på dessa möten.
Hade man samlat boende och verksamma i Hammarkullen och diskuterat tillsammans vilken roll ett Lärandets torg skulle spela för området och tillsammans med de boende låtit initiativet växa fram och ta form hade det kunnat stärka känslan av samhörighet, inspirerat befolkningen att själva studera samt ge en känsla av att det satsas på området. Istället lämnar nu Lärandets torg en känsla av att Hammarkullen ännu en gång körs över.
Trots fina formuleringar om att utgå från det lokala har istället det lokala trängts undan till förmån för Lärandets torg.
Fastighetsägaren Göteborgslokaler, som äger lokalerna runt torget, medverkande i projektet känns mest som att spela rollen som ”utdrivare” av det lokala.
Projektet runt Lärandets torg har gjort alla fel:
- De har inte lyssnat in vad de boende efterfrågar.
- De har inte tagit hänsyn till befintlig verksamhet.
- De har ignorerat lokalbefolkningens protester och åsikter samt tackat nej till att närvara på de stormöten som har organiserats och där hade kunnat ge svar på frågor.
Istället för att ta tillvara på områdets engagerade befolkning och utveckla en lokal demokrati som skulle kunna vara ett föredöme för hela staden stannar allt vid fina formuleringar på ett papper.
Det hela avstannade som ett projekt uppifrån. Att reparera och återvinna förtroendet hos Hammarkulleborna kommer att ta lång tid.
Det är inte konstigt att frågan ”Lärandets torg, för vem?” nu reses. Är torget en plats för en levande förort eller för de som besöker stadsdelen några timmar per dag? ■
