”Sverige står inför en nationell lärarkris där unga väljer bort yrket på grund av de låga lönerna”, skriver Lina Westerlund.
Gymnasielärare i fristående skolor tjänar 1 700 kronor mindre i månaden än de i kommunala skolor. Men fri-skolorna har råd med högre lärarlöner, visar Lärarförbundet. Om friskolorna använde en lika stor andel av skolpengen till lärarlöner som de kommunala skolorna gör, skulle friskolorna med sin lägre lärartäthet kunna betala minst lika höga lärarlöner.Sverige står inför en nationell lärarkris där unga väljer bort yrket på grund av de låga lönerna. Lägst är lönerna inom friskolorna, visar Lärarförbundets elfte del i rapportserien Perspektiv på lärarlöner.
Rapporten Jobba fristående i skola = högre lön? visar att det finns en löneskillnad mellan kommunal och privat sektor, som ökar ju äldre eleverna blir. Medan i stort sett ingen löneskillnad finns mellan förskollärare inom de två sektorerna tjänar en grundskollärare inom det privata nästan 500 kronor mindre i månaden, och en gymnasielärare 1 700 kronor mindre i månaden, än motsvarande lärare inom kommunala skolor.
Idag är nästan var fjärde skola fristående. Många av dessa är dock små vilket gör att siffran för antalet elever som går i fristående skola är 17 procent. Antalet lärare är emellertid ännu mindre, 15 procent, vilket visar på en lägre lärartäthet inom de fristående skolorna jämfört med de kommunala.
I de kommunala grundskolorna arbetar i snitt 8,0 lärare per 100 elever, i de fristående grundskolorna 7,6 lärare per 100 elever. På gymnasienivå är skillnaden ännu större. Medan det arbetar 8,5 lärare per 100 elever i de kommunala gymnasieskolorna är motsvarande siffra för de fristående skolorna endast 6,9.
Skolor, oavsett om de är kommunala eller fristående, tilldelas idag pengar efter hur många elever de har – varje elev bär med sig en så kallad skolpeng.
Ju fler elever och ju mindre utgifter i form av till exempel lärarlöner, speciallärare etc, desto mer pengar har skolan att röra sig med, alternativt desto mer har företaget eller kommunen gått i vinst.
Fristående skolor skulle enbart utifrån sin lägre lärartäthet kunna betala ut mer i lön till lärarna än på kommunala skolor, visar Lärarförbundet.
”Om de fristående skolorna skulle använda en lika stor andel av skolpengen till lärarlöner som de kommunala skolorna gör, skulle till exempel en månadslön på 27 000 kronor i en genomsnittlig kommunal skola motsvaras av 29 600 kronor på en genomsnittlig fristående skola med allmän inriktning.”
På gymnasienivå, där skillnaden i lärartäthet är ännu större, skulle exemplet med 27 000 kronor i lön i den kommunala skolan motsvara 33 700 kronor på en fristående skola med allmän inriktning, om en lika stor andel av varje elevs skolpeng skulle gå till lärarlöner.
Det är förstås intressant att granska hur de fristående skolorna både har en lägre lärartäthet och lägre löner, och att lärarna inom fristående skolor därmed arbetar både hårdare och får sämre betalt. Men Lärarförbundet har valt att inte granska vilket ekonomiskt utrymme som finns inom friskolorna i form av vinst och koncernbidrag, utan har istället endast fokuserat på det ekonomiska utrymme som den låga lärartätheten öppnar upp för. Rapportens slutsats blir därför helt oacceptabelt att försöka lösa ett problem genom att bekräfta ett annat när de slår fast att ”eftersom de fristående skolorna med skolpengen får lika mycket betalt per elev, samtidigt som de har lägre lärartäthet, borde de generellt ha möjlighet att betala minst lika höga lärarlöner som de kommunala skolorna”.
Nej, Lärarförbundet, den möjligheten borde de inte alls ha, då både lärartätheten och lärarlönerna måste höjas. Det är dags att sluta ursäkta de fristående skolorna, för att citera nätverket Välfärd utan vinst, ”välfärdens månglare måste drivas ut ur det gemensamma rummet”.
Lina Westerlund
FAKTA
Jobba fristående i skola = högre lön? är den elfte delen i Lärarförbundets rapportserie Perspektiv på lärarlöner. I dessa presenteras en hel del ”fakta som gör ont”:- 43 000 lärare saknas år 2020, enligt SCB.
- 1 av 4 högskolestudenter kunde tänka sig att bli lärare men lät bli, oftast p g a den låga lönen.
- 3 av 10 platser på lärarutbildningen stod tomma hösten 2011, enligt studenterna själva på grund av den låga lönen.
- Jämfört med en lika välutbildad civilingenjör får en grundskollärare mer än 10 000 kronor mindre i plånboken varje månad. Det betyder flera miljoner kronor under ett yrkesliv. Dessutom försämras pensionen.
- I takt med att kvinnorna har blivit fler i läraryrket har också lönerna blivit lägre jämfört med andra grupper.
- 80 000 lärare, fyra av tio, överväger att lämna yrket och huvudskälet är lönen.
