
De svenska bankerna har deltagit i en utlåningshysteri av sällan skådat slag i Lettland, men även i övriga Baltikum.
Swedbank och SEB hade en utlåning på totalt 30 miljarder år 2000. Åtta år senare – 2008, låg utlåningen i regionen av de svenska bankerna på 425 miljarder kronor.
De svenska bankerna har aggressivt tävlat med varandra om vem som kan ge letterna de billigaste lånen.
För ungefär ett år sedan gick den dåvarande premiärministern Aigars Kalvitis ut och gav letterna ett löfte om ”sju feta år”, ett löfte som vi kanske snarare kommer att se en rak motsats till nu.
Den lettiska regeringen har levt på lånade pengar, med en utlandsskuld som byggts upp till 135 procent av BNP. Den stora bubblan har nu spruckit och landet slungas ner i ett enormt underskott. BNP förväntas minska med över 12 procent i år.
IMF har med de svenska bankerna i spetsen utlovat krislån till Lettland i utbyte mot att statsbudgeten inte får övertrasseras mer än 5 procent.
Detta krav på budgetdisciplin har lett till att den lettiska regeringen tvingas genomföra enorma nedskärningspaket. Redan nu har lönerna för alla offentliganställda sänkts med 15 procent. Man vill nu sänka lönerna med ytterligare 20 procent, vilket 12 000 lärare demonstrerade mot i Lettlands huvudstad Riga i början på april.
De flesta lån som har getts i Lettland har varit till just privatpersoner, vilket gör att krisen slår extra hårt mot dem. 50 procent av letterna har uppgett i en undersökning att de är beredda att lämna landet.
Att tvingas kapa budgeten med 40 procent för att nå budgetmålen kommer att innebära enorma nedskärningar i offentliga sektorn och ännu mer lidande för det lettiska folket.
Men det kommer också att innebära ökad social oro och fler protester, vilket Offensiv kommer att fort- sätta att rapportera om.
Nils Kaza