foto: Jonas Brännberg
”Framtidens Skola” har ingen ljus framtid för elever och anställda.
Luleå faller från nionde till 37:e bästa skolkommun i Lärarförbundet rankning. Som vanligt placerar sig kommunen högt på grund av bra förutsättningar, men med stora planerade nedskärningar tyder mycket på att trenden nedåt bara har börjat.
Det finns förstås stora faror med att för kategoriskt tolka dessa undersökningar, där olika faktorer viktas mot varandra för att sedan jämföras. Speciellt vanskligt blir det att jämföra sig med andra kommuner, eftersom till exempel lägre lärartäthet ändå kan ge en förbättrad rankning – om andra kommuner har sänkt lärartätheten mer! Och tvärtom (dock mindre sannolikt), högre lärartäthet kan leda till sänkt rankning, om andra förbättrar sig mer.
Det som framför allt drar upp Luleås rankning är det höga antalet behöriga lärare (plats två, som dessutom viktas dubbelt) och att så många invånare har högskolebehörighet (plats 6). Båda faktorerna är kopplade till att Luleå är en universitetsstad med den enda lärarutbildningen i Norrbotten, inte till något speciellt agerande från Luleå kommun eller S-kommunledningen.
Jämfört med fjolåret har kommunen framför allt fallit vad gäller elevernas resultat samt lärarlöner. Medan elevernas meritvärde i årskurs nio är på 71:a plats i landet (27:e plats 2016) är meritvärdet i förhållande till förutsättningarna (andel nyinvandrade, utbildningnivå etcetera) bara på plats 223 (135:e plats 2016).
Även vad gäller andelen elever som klarar gymnasiet på tre år rasar Luleå, från plats 135 till plats 206. Lärarlönerna ligger nu på plats 206 i landet (150:e plats 2016) av 290 kommuner.
På kommunens hemsida gläds den nya skolchefen över att kommunen ”klättrar i kategorin friska lärare”. Men resultatet är minst sagt modest, från plats 200 till 179. Förmodligen rör det sig mer om att andra kommuner har blivit ”sjukare” än att lärarna i Luleå blivit friskare, eftersom Luleå har haft stigande sjuktal de fem senaste åren.
Med tanke på de planerade nedskärningarna på resurser till vikarier och minskad elevpeng lär varken personalen bli friskare eller eleverna få bättre förutsättningar till en bra utbildning. Tillsammans med neddragningar på förskola, fritids och sommarfritids/förskola ökar risken för mer sociala problem, som i sin tur slår mot rätten till en bra och likvärdig utbildning för alla.
I sig själv säger Lärarförbundets rankning inte så mycket om skolan i Luleå. Men tillsammans med S-ledningens tidigare beslut om stordriftsprincip med ”Framtidens Skola”, och den nu liggande nedskärningsplanen, är det tydligt att det behövs kamp för att försvara skolan. ■
