Major Björklunds nya klasskola

2011-03-24 11:31:06




Idag ser vi en skola där allt färre elever når upp till målen eller de godkända betygen. Enligt statistik från Skolverket var det 2010 endast 88,1 procent av högstadieeleverna som var behöriga att börja på gymnasieskolans na-tionella program – 0,7 procent (motsvarande 800 elever) färre  än 2009. Samma statistik visar också att 12 procent av de som gick ut årskurs nio under våren 2010 inte hade godkänt betyg i svenska, engelska eller matematik. Det är den högsta andelen sedan det nuvarande be- tygssystemet infördes 1998.
Dessutom lämnar varje år runt 30 000 av eleverna sin gymnasieutbildning utan fullständiga studier och var femte elev går ut gymnasieskolan utan slutbetyg.

På Skolverkets hemsida kan man flera gånger läsa om socia­la faktorer som rör elever och som påverkar situationen och resultatet i skolan.
Situationen i hemmet påverkar självklart skolgången och om fler och fler föräldrar får o­säkra anställningar, lägre löner, blir sjuka etc finns det en överhängande risk för att elever tar med sig dessa problem till skolan. Skolan kan sen inte uppfylla det behov av stöd elever har, då det idag råder brist på elevvårdande personal som kan kommunicera med eleverna på de- ras villkor. Dessutom är framtidsutsikterna för ungdomar som går i gymnasiet sannerligen dys­tra: 24,2 procent av alla ungdomar (15-24 år) i Sverige är ar- betslösa idag. Redan nu är valet av inriktning på gymnasieskolan alltför avgörande för elevernas framtid. När du är 15-16 år ska du avgöra vad du vill arbeta med under resten av ditt liv. Chansen att kunna läsa upp betygen eller att komplettera ämnen minskar sedan avsevärt i och med de nedskärningar som drabbat komvux. År 2007 spara­de hela tre av fyra kommuner på komvux och nära 12 000 platser försvann det året i vuxenutbild- ningen, en direkt effekt av höger-regeringens första beslut som ny regering 2006.
I och med den nya skollagen kommer det heller inte längre att vara möjligt att studera upp betygen på komvux om betygen är godkända. Endast icke godkän­da betyg kommer att kunna lä­sas upp.

Skolan har fått ta många smällar av de styrande politikerna i en övervägande del av kommunerna i Sverige. I Luleå, där Socialdemokraterna styr, har sko- lan återigen drabbats av nedskärningar: 7-8 miljoner kronor, en halv procent, planerar man att spara till hösten. Även om det är en minskning från tidigare två procent har kommunen uttryckt sig om att personal kommer att få gå. De resterande en och en halv procenten kommer därutöver att läggas som sparkrav 2012.
Även i Göteborg, som också styrs av S, äger det rum skolnedskärningar. Både Luleå och Göteborg kommun har gjort ansevärt högre vinst än de framlagda sparkraven.
Nedskärningarna drabbar äv­en redan utsatta områden inom skolan, som särskolan och sfi (svenska för invandrare).
Den starka nyliberala svängningen i svensk politik på 1990-talet har haft katastrofala effek- ter på skolan. Idag har skolan blivit en marknad. Allt fler friskolor öppnas och drivs som företag vilket följaktligen även inne- bär att de kan vara vinstdrivande (och att de kan gå i konkurs), och idag går enligt Skolverket för första gången någonsin fler gymnasieelever i Stockholm i en friskola än i en kommunal skola. I landet går 24 procent av gymnasieeleverna i friskolor.

Ett exempel på hur skattepengar hamnar i privata fickor är Walters friskolor, med stark idrottsprofil. År 2007 gjorde bolaget en vinst på 8,3 miljoner kronor och 8 miljoner av dessa gick uteslutande till aktieutdelning. År 2006 och år 2007 gick sammanlagt 15 miljoner kronor till aktieutdelning. Det gör Björklunds uttalan­de till Svenska Dagbladet (SvD) för fem år sedan väldigt tragikomiskt: ”Den som vill tjäna peng­ar gör sig inte besvär att starta friskola”, sade han. Nu står han överbevisad.
År 2008 gick totalt fem av sex aktiebolag som driver friskolor med vinst och sammanlagt hade de 300 bolag som driver friskolor en omsättning på 10,7 miljarder kronor. Vinsten var drygt en halv miljard kronor. Det­ta visar en granskning av skolornas årsredovisningar som Rapport har gjort. Vart fjärde bolag visade bra eller mycket bra resultat med en vinst på mellan åtta och 50 procent av omsättningen.
Enligt granskningen hade vart tredje bolag aktieutdelning 2007. Sammanlagt delades 84 miljoner kronor ut. Investors EQT, som äger nästan 80 procent av skolan Academedia, omsatte 2,1 miljarder kronor under 2009, där 144 miljoner av dessa gjordes i vinst. Slutsatsen är dock att elevernas hemkommuner betalar friskolorna med skattepengar och det är dessa skatte- pengar som försvinner ner i plånboken på friskoleföretagens ägare. Dessutom tillkommer ex­tra kostnader för skattebetalare, då kommuna­la skolor enligt lag måste hålla platser lediga för fri- skoleelever, om denna skola skulle gå i konkurs.

Det enda Jan Björklund har rätt i är att skolan måste förändras, men Björklunds analys är helt fel. Han menar att skolan är för ”flummig” och slapp och att det måste bli tuffare. I SvD den 9 februari 2008 går det att hitta Björklunds ökända uttalande om att skolkande elever i vissa fall borde hämtas av polis. Han me- nar att det är ”fullt tänkbart”.
I både den gamla och nya skollagen står det att elever ska känna trygghet och studiero. På vilket sätt känner en elev trygghet om eleven vet att polisen hämtar en om en skolkar? Och vilken elev känner studiero när allt större press och ansvar läggs på elevens axlar?
Björklunds nya klasskola kommer att genomföras i juli i år (juli 2012 för vuxenutbildningar).
Det kommer bland annat att innebära ett nytt betygssystem med betygsskalan A-F, där A-E är godkända betyg och F är underkänt. Betygsregleringen flyttas från förordning till lag och ska användas vid alla utbildning-ar i de skolformer där betyg sätts.
Förutom extra arbete för lära­re kommer det att sätta ytterliga­re press på elever som tvingas prestera ännu bättre för att få högsta betyg. Med start från höstterminen 2012 kommer be­tyg att införas även från årskurs sex och redan då kommer barnen att bli tillsagda vilka som du-ger och inte. Det finns ingen ve- tenskaplig grund för att fler be- tyg skulle leda till bättre kunskap, utan är bara ett sätt att tydligare sortera in människor. Detta förstärks ytterligare då nationella prov införs redan från tredje klass i grundskolan.

Björklund har även gjort ut-spel om att katederundervisningen måste tillbaka till skolan. Katederundervisning innebär att individualisering och grupparbe­te tas bort och att lärandet sker genom föreläsningar, förevisningar och prov. Detta skulle innebära att lärare inte skulle kun- na anpassa undervisningsmetoden efter vad som är lämpligt för olika klasser utifrån ålder, ämne och andra sociala situationer, som de kan idag. Det är uppenbart att det måste vara lärare som avgör vilken metod som fungerar på vilken klass och katederundervisningen skulle bara ytterligare dela upp skolan.

Den mest dramatiska reformen inom skolan är dock de nya utbildningsformerna. Idag ger alla program förutom IV högskolebehörighet, men det finns både  högskole- och yrkesinriktningar. Med den nya gymnasiereformen kommer nya linjer, ”praktiklinjer”, att införas där eleverna knappt kommer att vistas i en skollokal överhuvudtaget. De yrkesförberedande linjerna kommer heller inte att ge behörighet till högskola. Programmen kan i vissa fall innebära att elever blir tvungna att praktisera i upp till fyra år efter avslutat utbildning innan de kan få yrkeslegitimation. Samtidigt sållas de ”svaga” eleverna, som kans­ke behöver extra stöd och hjälp, ut i desto tidigare ålder och får studera yrkesförberedande linjer, där intagningspoängen generellt sett är lägre än i högsko- leförberedande linjer. Ändå kommer det att vara svårare att kom­ma in på både högskoleförberedande och yrkesförberedande prog-ram.
Idag behöver du ha godkänt i tre ämnen, svenska, engelska och matematik, för att ha behörighet att läsa yrkes- eller högskoleprogram. Efter juli kommer det dock att krävas godkänt i 8 ämnen för att komma in på ett yrkesförberedande program, och godkänt i 12 ämnen för att komma in på ett högskoleförberedande program.
Uppdelning­en av skolan späs på ytterligare och i o m den nya reformen underlättas en låglönemarknad där före­tagen kan utnyttja billig arbetskraft. Dessutom är det ett faktum att barn från arbetarklassfamiljer oftare söker sig till yrkesförberedande linjer.
Yrkes- eller lärlingsexamen är ett medvetet ideologiskt och ekonomiskt slag mot arbetar­klassen. Det finns en risk för att de studieförberedande programmen kommer att bli ”det riktiga gymnasiet” där eliten samlas och att de som inte du­ger sållas bort i de yrkesförberedande programmen, där möjlig- heten för elever att läsa upp sina betyg reduceras av ständiga nedskärningar på komvux.

Jan Björklund vill framställa det som att hans nya reformer inom skolan är behövliga p g a den ”brist på disciplin” som idag råder. Han menar att skolan har blivit alltför slapp på senare tid. Att de låga betygen, att färre och färre går ut skolan med giltiga slutbetyg, att fler och fler skolkar etc beror på den konstanta nedmonteringen av skolan, den offentliga sektorn och välfärden i stort finns överhuvudtaget inte i Björklunds nyliberala huvud.
Rimligtvis borde samhällsutvecklingen påverka även skolgången. Att nyliberalismens och kapitalismens framfart har försvårat skolgången för eleverna är ett faktum.

En allmän och gratis skola måste vara grundpelaren i en  demokratisk skolgång, med förutsättningen att skattepengarna går till mer elevvårdande personal, fler lärare etc. Högerpolitikerna kommer dock aldrig frivil- ligt att ge de resurser till skolan som behövs för att elever ska få en bra och trygg skolgång, efter­som det inte skulle vara ekonomiskt lönsamt.
Vi har sett hur gemensam kamp från elever, lärare och föräldrar kan stoppa försämringar i skolan, som exempelvis den kamp som stoppade skolmats­avgiften i Haninge 2004.
Biskopsgårdens folkhögsko-la i Göteborg hotades 2010 av stora nedskärningar, 40 utbildningsplatser skulle försvinna. Ef­ter debatter, demonstrationer, strejker och en tre dagar lång ockupation var Göteborgs kommun så pressad att den var tvungen att skjuta till 40 utbildningsplatser, alltså lika många som då skulle ha försvunnit p g a nedskärningarna.
Att färre och färre elever går ut skolan med fullständiga betyg är inte en produkt av att skolan har varit för ”slapp”. Det är en produkt av 20 år av nedskärningar, försämringar och privatiseringar av skolan och den of- fentliga sektorn.
Anna Löfgren

Nya skolreformen innebär ny:

  • Skollag
  • Skolförordning
  • Lärarutbildning
  • Lärarlegitimation
  • Gymnasieskola
  • Läroplan och kursplan
  • Betygsskala

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!