FN:s mål är att utrota svälten i världen till år 2030. Men enligt GHI (Global Hunger Index), som uppdateras årligen, är hungersituationen i världen idag fortfarande mycket svår.
Av de 119 länder som har undersökts är hungersituationen allvarlig eller alarmerande i 52 länder. Situationen beräknas vara allvarlig i 44 länder och alarmerande i åtta. Men några av världens fattigaste länder finns inte med i rapporten då det inte har varit möjligt att få fram tillräckliga uppgifter från dem. Det gäller totalt 13 länder, bland andra Syrien, Somalia och Sydsudan där situationen kan vara mycket allvarlig.
Det land som är värst drabbat av hunger enligt GHI är Centralafrikanska Republiken, där situationen inte har förbättrats alls på 17 år. I början av året drabbades Sydsudan av en svår svält, och det finns risk att problemet kommer tillbaka. Det kan även drabba andra länder som ligger i riskzonen, som Somalia, Jemen och norra Nigeria som just nu är konfliktdrabbade.
Enligt rapporten har dock hungerläget förbättrats i ett antal länder. I 14 av världens länder har hungern minskat till hälften de senaste 17 åren. Hungernivåerna i världen har fallit med 27 procent sedan år 2000 enligt rapporten, men fortfarande är läget mycket allvarligt och det ser nu ut som att trenden vänder igen. Förra året led 815 miljoner människor av hunger – 11 procent av världens befolkning.
De allra fattigaste drabbas hårdast, och flickor och kvinnor utgör 60 procent av de som svälter i världen. Kvinnor och flickor har inte samma tillgång till utbildning och sjukvård, med lägre löner om de alls har möjlighet att arbeta. Fattigdom och hunger drabbar även i högre grad etniska minoriteter som diskrimineras.
Klimatförändringar och konflikter är en stor del av orsakerna till svälten i många länder och drabbar de allra fattigaste hårdast. Över 20 miljoner människor riskerar att drabbas av svält i flera olika länder. Antalet människor som lider av näringsbrist har ökat med 38 miljoner sedan förra året, till stor del på grund av klimatrelaterade orsaker och spridningen av våldsamma konflikter. Både hunger och alla former av näringsbrist ska elimineras fram till år 2030 enligt FN:s mål.
Barn blir mycket lidande av svält och näringsbrist. Hela 155 miljoner barn under 5 år i världen lider av hämmad tillväxt, vilket innebär att de är för korta för sin ålder på grund av näringsbrist till följd av svält och hunger. 52 miljoner barn under 5 år väger för lite för sin längd. Enligt GHI:s rapport befinner sig den största delen av svältande och undernärda barn i konfliktzoner.
GHI-rapporten understryker att målet att förinta hungern och all form av näringsbrist fram till år 2030 inte kommer att kunna nås om man inte försöker motverka alla faktorer bakom problemet såsom klimatförändringar och de många väpnade konflikter som pågår.
Dessa i sin tur beror på världskapitalismen, vars plundring, utsläpp och utnyttjande av människor i utvecklingsländer leder till både klimatförändringar och väpnade konflikter. För att världshungern helt ska försvinna måste det kapitalistiska systemet elimineras världen över och ersättas med socialism. ■
