Shamima Jahan, 38 år, är flykting från Bangladesh. Hon sökte asyl i Sverige 2010 tillsammans med sin nu 8 år gamla dotter. Anledningen till hennes flykt är kvinnors utsatta situation i landet, och att hon inte kan få skydd av myndigheterna mot sin man.Under de tolv år de var tillsammans var hon ständigt utsatt för misshandel och sexuellt våld.
Men hon kunde inte gå till polisen.
Mannen är en högt uppsatt medlem i Bangladesh National Party (BNP, ett högerparti i opposition) och har nära kontakter med den korrumperade polisen. Hans bror är borgmästare i staden.
Shamima har till exempel brutit benet två gånger, då hennes man knuffat henne i trappan.
– Han sa ibland att han skulle mörda mig och få det att likna självmord. Vid andra tillfällen hotade han med att hälla syra i ansiktet på mig. Ofta slog han mig framför vår dotter och förbjöd henne från att gå ut. Innan vi lämnade honom hade han även börjat slå vår dotter.
Personal på dotterns skola intygar, med stöd av kuratorer och psykiatriker, att dottern mår allt sämre under hotet om utvisning.
Migrationsverket förklarar sitt avslag med att först erkänna den svåra situationen för kvinnor i Bangladesh, för att sedan motivera sitt beslut med att det pågår satsningar för att förbättra situationen i landet. Enbart på grund av att Shamima ansökt om skilsmässa har släktingar fått problem i Bangladesh.
Det man gör är att hänvisa till kommande satsningar, som egentliget inte betyder någonting för att sedan vara beredd att skicka tillbaka en våldsdrabbad kvinna till en våldsbenägen man.
Amer Mohammed Ali
