Umeå kommun bör satsa på att bli Europas miljöhuvudstad. Ett
led i denna strävan bör vara att bidra vad gäller framställningen av
miljövänliga bränslen.Ett steg på vägen till att förtjäna denna titel är att klara miljökvalitetsnormerna (MKN). Ett annat steg är att bidra vad gäller tillverkningen av miljövänligt bränsle. Den strävan som måste finnas, från kommunens sida, att klara MKN och bidra vad gäller framställning av miljövänligt bränsle, måste ha två utgångspunkter. Dels som ett sätt att förbättra livskvaliteten för umeborna, dels som ett bidrag i kampen mot den globala uppvärmningen.
Kommunala försyndelser och åtaganden
År 2006 överskred kommunen miljökonsekvensnormen (MKN) när det gäller utsläppen av kvävedioxid vid hela 53 tillfällen, om man räknar på dygnsmedelvärdet. Det tillåtna antalet överskridanden är endast sju, under ett år. År 2003 skedde 27 överskridanden. Kommunen har alltså överskridit normen under flera år. Dessutom är trenden negativ. Antalet överskridanden ökar. Sett mot denna bakgrund agerar kommunen passivt. Det finns mer att säga om kommunala försyndelser, både vad gäller partiklar, buller och stadsplanering. Men vi nöjer oss med detta just i denna motion.
Kvävedioxid är en av de gaser som bidrar till växthuseffekten. Att minska dessa utsläpp är alltså nödvändigt lokalt – för att klara miljökvalitetsnormen (MKN) – men också globalt – som ett led i att hejda den globala uppvärmningen.
Globala försyndelser
Det är en brådskande uppgift att åtgärda den globala uppvärmningen. Detta understryks i den fjärde rapporten från FN:s klimatpanel (IPCC). För att begränsa temperaturökningen till mellan 2,0 och 2,4 grader krävs att utsläppen av växthusgaser börjar vända neråt redan inom tio år (ung år 2015); att utsläppen sedan måste minska med 50-85 % (i jämförelse med år 2000) samt att denna minskning ska vara uppnådd senast år 2050. Detta är alltså det minst dåliga scenariot, enligt IPCC. Ändå skulle detta innebära en höjning av havsytan med 0,4 till 1,4 meter. För att klara av att förverkliga detta, det minst dåliga scenariot, krävs (enligt IPCC) snabba investeringar samt att man skyndar på processen från investering fram till det att nya avancerade teknologier, som ger låga utsläpp, kan tas i praktiskt bruk.
Idag råder en väldig dominans för användning av fossila bränslen, t ex när det gäller fordonstransporter. Kring detta sakernas tillstånd är hela infrastrukturen byggd, t ex i form av förbränningsmotorer och distributionssystem. Samtidigt som satsningar måste göras på förnyelsebara energikällor måste även åtgärder vidtas för att i möjligaste mån miljöanpassa den existerande tekniken, bl a bränslen och motorer.
När det gäller just bränslen görs idag satsningar i många kommuner. I Piteå och Överkalix görs försöken i privat regi. I Piteå planeras för industriell tillverkning av biodiesel. Det finns också en demonstrationsanläggning för produktion av syntetisk diesel. Biogas kan ”förädlas” till fordonsgas. I Boden framställs fordonsgas från reningsverket. Samma sak sker i Östersund och Göteborg. Det händer alltså väldigt mycket just nu, i andra kommuner, när det gäller alternativa och mer miljövänliga bränslen.
Goda möjligheter i Umeå
Umeå har både skogshögskola, en fabrik för papper och ett reningsverk. När det gäller reningsverken så har dessa en relativt sett stor kapacitet att producera biogas som sedan kan ”uppgraderas” till fordonsgas. Detta är ett av de allra mest miljövänliga bränslen som vägfordon kan framföras på idag.
Umeå kommun har väldigt goda förutsättningar för att ta initiativ till att produktion av miljövänligt bränsle även startar i Umeå. Det kan handla om biogas som uppgraderas till fordonsgas. Men det kan också ske genom att kommunen sammanför de resurser som finns, både i form av andra ”råvaror” samt expertis. Det handlar bl a om reningsverket, massa- och pappersfabriken i Obbola, universitetet och skogshögskolan.
Produktion av miljövänligt bränsle kan eventuellt bidra till att lösa problemen med utsläpp i Umeå – och skulle i så fall ge umeborna en bättre livskvalitet. Dels kunna utgöra ett bidrag i kampen för att hejda den globala uppvärmningen.
Även om bidraget i sig själv är begränsat, rent volymmässigt, så är varje bidrag nödvändigt. Trenden av ökade utsläpp måste vändas inom tio år – globalt sett. Men Umeå kommun borde även sträva efter att bli europas miljöhuvudstad. Och därmed utgöra en förebild, som inspirerar andra att också ta krafttag, dels mot utsläpp av växthusgaser och mot andra miljöfaror, dels när det gäller framställning av exempelvis miljövänliga bränslen.
Grön industri och gröna jobb
Till sist: i Umeå kommunfullmäktige talas det mycket om handeln och dess förutsättningar. Men det talas mer sällan om industriell produktion. När det gäller just biogas tror Gasföreningen att en full utbyggnad av den kapacitet som är möjlig i Sverige kan skapa uppåt 60 000 arbetstillfällen. ”Grön industri”, som ger arbetstillfällen och renare bränsle, vore inte dumt. Speciellt inte för en kommun som satsar på att bli europas miljöhuvudstad. Och på hög sysselsättning.
Vi yrkar:
att kommunfullmäktige beslutar att ge kommunstyrelsen i uppdrag att ansvara för en utredning av möjligheterna att starta produktion av miljövänligt bränsle i Umeå kommun, utgångspunkten för detta uppdrag är Umeås goda förutsättningar, både vad gäller råvaror och infrastruktur (bl a reningsverk och pappersfabrik), och den kunskap som finns både på universitet och skogshögskolan, inom skogsindustrin, på reningsverket, mm.
Jan Hägglund
Ingrid Eriksson
Anna Hedlund
Rättvisepartiet Socialisterna
