Norges lokalval straffade den blå-blåa regeringen

2015-09-23 14:02:08

foto: Wikimedia Commons
Det finns ett stort missnöje i Norge med den blå-blåa regeringens arbetarfientliga politik. På bild Høyres partiledare Erna Solberg.

Den stora flyktingkatastrofen världen upplever nu påverkade även lokalvalen i Norge den 14 och 15 september. Men valet visade också att många, särskilt unga människor, försöker hitta alternativ till de etablerade partierna och deras politik. Valdeltagandet var endast 59,9 procent.

Partierna i den blå-blåa regeringen var valets stora förlorare. Fremskrittspartiet gick tillbaka med 1,5 procentenheter till 9,7 procent, vilket är det sämsta resultatet sedan år 1991, medan Høyre gick tillbaka mest, från 27,9 procent till 23,2. Hade det varit stortingsval idag hade det blivit ”röd” majoritet – utan att Arbeiderpartiet hade varit beroende av stöd från valets vinnare De gröna. Arbeiderpartiet (Ap) fick 33,0 procent, en ökning från 31,7. De gröna gick upp mest, och partiets 4,2 procent hade gett nio mandat i stortinget [riksdagen] mot ett i dag.

Medan solidaritet med flyktingar har skapat ett enormt engagemang, med spontant stöd och insamlingar, valde det rasistiska och högerpopulistiska Fremskrittspartiet att göra nej till att släppa in flyktingar till sin valfråga. 

I Oslo drev den tidigare ledaren för Fremskrittspartiet, Carl I. Hagen, detta som sin huvudfråga. Men vad han förmodligen är mest oroad över är Fremskrittspartiets sjunkande stöd efter två år i den blå-blåa regeringen. Han ser hur det gick med SV (motsvarande V i Sverige) efter att ha varit i den röd-gröna regeringen ledd av Ap. SV blev nästan utrotat. I förra valet var de tvungna att kämpa för att klara 4-procentsspärren, och startade denna valkampanj med 2,6 procent i opinionsmätningarna. I år lyckades de inte nå mer än 4,1 procent.

Det styrande partiet Høyre (motsvarande Moderaterna) var valets största förlorare. Efter två år i regeringen har många sett effekterna av den blå-blåa politiken, med växande klasskillnader och stora skattesänkningar för de rika. 

Högerpartierna har förlorat majoriteten i flera av de största städerna. Kommentatorer säger att den anti-fackliga politiken med den nya arbetsmiljölagen, som innebär mindre anställningstrygghet och sämre arbetsvillkor, har lett till Høyres nedgång och till ett ökat stöd för Arbeiderpartiet.

Men även om Ap är det största partiet är orsaken förmodligen mer en opposition till högerpolitiken och den försämrade kommunala ekonomin än att Ap står för något riktigt alternativ. De ”tar ansvar för budgeten” som en ledande Ap-politiker sade i tv nyligen, vilket kommer att innebära nedskärningar. 

För bara några månader sedan var Ap uppe på cirka 45 procent i opinionen på grund av motståndet mot högerregeringen. Då var också kampen mot den nya arbetstidslagen som starkast, med en halv dags generalstrejk i januari. 

I Oslo, där de konservativa och Fremskrittspartiet har styrt i 18 år, gick faktiskt Ap bakåt något. I valkampanjen lovade Ap bara att höja fastighetsskatten och sysselsätta fler i den offentliga sektorn. De sade lite eller ingenting om att ta tillbaka en del av de massiva nedskärningar och privatiseringar som det borgerliga kommunfullmäktige har genomfört.

Det finns ett ökat motstånd mot de etablerade partiernas politik, särskilt bland ungdomar. I skolvalen gjorde De gröna och Rødt (ett vänsterparti) det mycket bra och det stämde väl överens med valresultatet. I Oslo var det bara De Gröna och Rødt som ökade.

De gröna har gått kraftigt framåt även i resten av landet. Partiet låg långt under 1 procent långt in på 2000-talet och fick vid det senaste riksdagsvalet ett mandat. De har haft föga gemensamt med sina mer strömlinjeformade partier i Europa, och har blivit känt för sina många märkliga uttalanden. Ledningen har försökt att göra partiet mer ”normalt”, men fortfarande är de emot högre löner och anser till exempel att varje person bara bör tillåtas att köpa en ny telefon vart femte år.

Inte heller kommer de att välja mellan blocken. De kommer först att förhandla, vilket skulle kunna leda till att de borgerliga behåller makten i Oslo. Men det mest sannolika är att de borgerliga förlorar makten i huvudstaden efter 18 år. 

Däremot kommer många unga människor som nu stöder De gröna så småningom se att det inte finns något som är farligare för miljön än kapitalismen. Klimatfrågan är ett av de bästa argumenten för socialismen. Hur är det möjligt att vara grön utan att vara röd?

Det lilla partiet Rødt, som på sin tid grundades av det maoistiska AKP (ml), fick nu 2 procent nationellt. De fick 5 procent i Oslo, ungefär lika mycket som SV, och 14,4 procent i Tromsø, där de blev tredje största parti. I Kragerø blev de näst största parti. Medan SV har stagnerat har Rødt nått goda enskilda resultat trots att partiet odemokratiskt förbjöds att delta i TV-debatterna. SV:s högerkurs har inte attraherat arbetare och ungdomar. I flera städer är Rødt nu det största partiet till vänster om Ap.

Rødt har också öppnat upp för andra grupper till vänster. Partiet har många unga aktivister, och en hög andel unga kvinnor. Det är bra att de fokuserade på de växande klasskillnaderna i valkampanjen, men Rødt syns lite utanför valkampanjerna.

Detta val visar att ett parti med ett tydligt socialistiskt program, som kombinerar kampen mot kapitalismen och rätt politik med kampen för miljön, och som driver socialistiska kampanjer på gator och torg också mellan valkampanjerna, har en stor potential. ■

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!