Första maj skrevs historia i Norråker, en by med ca 100 invånare i Strömsunds kommun längst upp i nordvästra Ångermanland. Man anordnade en första majdemonstration, den första någonsin i byn (så vitt jag vet).
I demonstrationen gick 51 personer, inte många, men hälften av byns befolkning. Plakaten hade ett budskap: ”Lägg inte ner förskolan.”
I januari fattade Strömsunds kommun beslut att lägga ner förskolan i byn från sommaren och ersätta den med en dagmamma. På så sätt beräknar man spara 360 000 kronor per år. Förskolan har plats för 9 barn och i dagsläget går där 5 barn, varav 3 kommer från byar i grannkommunen Dorotea i ett annat län. Nästa år tillkommer tre barn och fler är på väg.
Från att ha varit en utflyttningsby flyttar folk nu in i Norråker. Man är nu rädd att beslutet att stänga förskolan ska slå undan benen för fortsatt inflyttning av unga familjer. Beslutet om en dagmamma sågas av föräldrarna: ”Om dagmamman blir sjuk ersätts hon inte, utan då får vi stanna hemma från jobbet”, är ett argument.
Byborna i Norråker fortsätter att kämpa. Än har man inte gett upp hoppet att kunna behålla förskolan.
Hela Sverige ska leva heter det i högtidstalen. Pengarna talar ett annat språk.
