foto: Paul Mattsson
Kampen är det som kan vinna tillbaka vad högern har privatiserat.
Pågår det under medias radar en ny internationell trend av återkommunalisering av privatiserade verksamheter? Detta hävdas i en ny rapport, Reclaiming Public Services, vars undertitel översatt till svenska lyder ”Hur städer och medborgare återtar privatiseringar”.
Bakom rapporten står internationella tankesmedjor som Transnational Institute och Multinationals Observatory tillsammans med fackliga federationer som European Federation of Public Services Unions (EPSU) och Public Services International (PSI) samt en rad nationella fackförbund.
Nyliberala idéer har länge dominerat såväl hela det partipolitiska landskapet som media. Det har, som det heter i rapportens inledning, ”ibland känts som att vi lever i en tid då vinster och åtstramning – när det inte handlar om auktoritära och främlingsfientliga strömningar – är våra enda horisonter”.
Men under ytan pågår det enligt den omfattande rapporten, som har dokumenterat 835 fall av återkommunaliseringar i 1 600 städer i 45 länder, en motrörelse som under de senaste åren har engagerat tusentals fackföreningar, sociala rörelser och lokala politiker.
Dessa har också i flertalet fall lyckats med att både pressa kostnader och avgifter, förbättra villkoren för de anställda, öka tjänsternas kvalitet och garantera en större öppenhet och demokratisk kontroll .
Vågen sägs vara särskilt stark i Europa, men också växande på andra håll. Bara i Frankrike listas nu 106 fall av återkommunaliserat vatten och avlopp de senaste 15 åren. Vid sidan av vattensektorn, där 267 fall har dokumenteras, har trenden att återkommunalisera varit allra starkast inom den europeiska energisektorn med 311 fall, varav särskilt många i Tyskland med dess Energiewende.
Landets sopgubbar, pendeltågsstädare och vård- och omsorgsanställda kan också hämta inspiration från åtskilliga europeiska återkommunaliseringar inom såväl sophantering, transporter, vård och omsorg, som inom alla typer av kommunal service. Att skolor inte nämns beror givetvis på att bara Sverige har privatiserat skattefinansierade skolor.
I två tredjedelar av alla studerade återtaganden har dessa skett när kontraktstiden har gått ut för upphandlade verksamheter. Men i en femtedel av fallen har detta skett även under mer tillspetsade konflikter där gällande kontrakt har sagts upp.
Den mest omfattande återkommunaliseringen av kollektivtrafik genomfördes i London 2008, efter svidande kritik mot de offentligt privata kontrakten för att rusta upp tunnelbanan, några år efter att det brittiska järnvägsnätet hade återförstatligats.
Återkommunaliseringarna handlar enligt rapporten inte bara om att återgå till vad som rådde innan, utan också om att bygga upp en kvalitativt bättre offentlig service även där den inte har varit lönsam, baserad på en allmännyttig etik om ekologisk hållbarhet, demokratisering och social rättvisa i motsättning till kommersialisering och vinstjakt.
I till exempel Katalonien har återkommunaliseringarna också byggt på de massiva torgprotesterna mot nedskärningspolitiken och det folkliga motståndet mot vräkningar och avbrutna vatten- och elleveranser i spåren av den globala finanskris som drabbade Spanien.
Motståndet mot privatiseringarna har också vuxit parallellt med de utbredda protesterna mot frihandelsavtalet TTIP mellan USA och EU, vilket bland annat har förkastats underifrån av 2 300 europeiska städer.
I Frankrike, där distributionen av vatten mycket länge har dominerats av stora privata bolag, har flera av flaggskeppen i återkommunaliseringen, som i Paris, Grenoble och Montpellier, genomförts med styrelserepresentation för medborgare och sociala organisationer.
Rapporten nämner också den uppslitande strid som pågår mellan vattenjätten Agbar och Barcelona, som tillsammans med åtta kommunfullmäktigen i regionen har tagit strid för en kommunalisering, där det återkommunaliserade bolaget Eau de Paris bistår med juridiskt och tekniskt stöd.
Inte minst inom den tyska energisektorn har nya kommunala elbolag som Hamburg Energie och kooperativ bildats som pionjärer i en klimatmotiverad övergång till förnybara energikällor som sol och vindkraft. Det har drivits fram av folkliga miljörörelser och har föregåtts av stora gräsrotskampanjer med krav på lokala folkomröstningar.
I Frankrike sticker också en rörelse för att återkommunalisera skolmåltiderna ut, i direkt motsättning till cateringjättarna Sodexos och Eliors fjärrlevererade, plastförpackade och industrialiserade mat. Detta motiveras av en strävan om att stödja lokala jordbruk som kan förse skoleleverna med närproducerad och ekologisk mat. Där har även nya odlarkooperativ och i ett par fall även kommunala bondgårdar startats upp i syfte att förse skolrestauranger med närproducerad mat.
När Norra Järva Stadsdelsråd denna vecka anordnar ett stormöte i Husby om framtiden för det gröna Järvafältet och Stockholms enda kommunala bondgård är dessa franska exempel en betydelsefull inspirationskälla.
Rapporten berör även de hinder för en återkommunalisering som har införts, som de mekanismer för att skydda privata investeringar som har införts i 3 400 internationella handelsavtal och som har blivit särskilt uppmärksammade i förhandlingarna om TTIP och CE-TA, kallade Investor-State Dispute Settlement (ISDS).
Här nämns ett 20-tal fall av juridiska strider, där Vattenfalls stämning av den tyska staten för besluten att stänga ned kärnkraften är den enskilt största.
Det säger sig också självt att återkommunalseringar är enklare att genomföra i de fall där tjänsterna upphandlas än om privatiseringarna institutionaliserats genom till exempel vårdvalssystem.
Rapporten säger sig inte kunna svara på frågan om hur betydelsefull återkommunaliseringstrenden är jämfört med de privatiseringar som samtidigt fortsätter världen runt, men hävdar att den i varje fall överväger i vissa sektorer i vissa länder, som energisektorn i Tyskland och inom både vatten och kollektivtrafik i Frankrike.
Värdet ligger givetvis i att visa att kampen för en annan väg både är möjlig och redan har börjat, även om det kommer att kräva revolutionära förändringar för att säkerställa detta.
I varje fall till veckans bakslag i det norska valet är det i Norden de norska facken, med de kommunanställdas Fagforbundet och kampanjen For Velferdsstaten med stöd av sex fackförbund, som mest framgångsrikt har bekämpat privatiseringspolitiken. Landet runt uppges 17 kommuner, inklusive stora städer som Oslo, Bergen och Tromsö, ha påbörjat en process av kommunaliseringar och i februari detta år återkommunaliserades sophanteringen i Oslo efter 18 år av upphandlingar.
Det är också uppmuntrande att en stor facklig federation, som Public Services International (PSI), nu sätter ”People over Profit” som rubrik för den världskongress som inleds i Geneve den 30 oktober.
PSI lanserar enligt rapporten också en hemsida i syfte att sammanbinda fackförbund, organisationer och kampanjer som kämpar mot privatiseringar. ■
