foto: Commons
Den meteorologiska världsorganisationen WMO rapporterar strax innan veckans 23:e klimattoppmöte i Bonn att koldioxidhalten i atmosfären under året efter Parisavtalet ökade betydligt mer än i någon tidigare mätning, till 403,3 ppm (miljondelar) år 2016 från 400 året innan. För den lilla önationen Fiji, som är mötets värdland, innebär detta en alarmerande varning för att det redan kan vara för sent att uppnå Parisavtalets mål att hålla temperaturökningen ”helst under 1,5 grader”.
Till oron bidrar även en accelererande ökning av halten metangas i atmosfären, till nästan lika delar orsakad av tinande permafrost och dagens kapitalistiska jord- och skogsbruk. Att ökningen blivit så stor kan enligt professor Johan Rockström vid Stockholms Resilience Center också vara ett chockerande tecken på att jordens förmåga att ta upp koldioxid har minskat. Det är något som till exempel både havens försurning, rovdriften på jordens urskogar och kapitalismens industrialiserade jordbruk bidrar till.
Allt detta betyder att tiden har krympt till de hotande tippunkter där det inte längre blir möjligt att hejda apokalyptiska konsekvenser.
– Inom 30 år måste vi vara fossilfria, och alltså ha slutat använda kol, olja och naturgas, är även Rockströms radikala slutsats.
Inget tyder på att detta kommer att ske under dagens kapitalistiska system, trots den kraftiga ökning av extremväder som skett med 46 procent sedan år 2000 och de förödande sociala och medicinska konsekvenser detta medför.
Föroreningarna av luft och vatten kostade förra året 9 miljoner människors liv och ledde till periodvisa nedstängningar av hela industriregioner i Kina. Havens försurning innebär också vid sidan av det industrialiserade fisket ett snabbt växande och dödligt hot mot livsviktiga bestånd av matfisk som torsk. Ett lika allvarligt hot kan det ”insektageddon” vara som miljödebattören George Monbiot kallar upptäckten av en katastrofal minskning av antalet insekter i tyska naturreservat med 76 procent på 27 år.
FN redovisar redan idag miljontals klimatflyktingar, offer för både monsunregnens osedvanliga skyfall, fruktansvärda stormar och svår torka med förödande bränder. FN befarar 200 miljoner klimatflyktingar inom 30 år.
Det kapitalistiska systemets konkurrensdrivna vinstjakt innebär, som redan Marx upptäckte, en växande metabolisk reva i ämnesomsättningen mellan samhället och naturen.
Mot alla fakta, som de mega-orkaner som i år dränkte delar av Texas och nästan ödelade karibiska ösamhällen, har Trump och dennes administration av miljardärer förklarat ”kriget mot kolet” avslutat.
Som Monbiot säger begår världens styrande ”brott mot framtiden genom att bränna nutiden”. Klimatkrisen kräver därför att arbetare, unga, fattiga och miljökämpar går samman i strid mot ett kapitalistiskt system som annars ”kommer att förstöra allt”. Något som i ett race mot tiden kräver rödgröna övergångsprogram
som inte tvekar att ta sikte på en global förening av demokratiskt planerade och rättvisa socialistiska samhällen. ■
