Efter attackerna på a-kassan riktas nu ett slag mot ett annat av de stora trygghetssystemen – sjukförsäkringen.I nya riktlinjer från Socialstyrelsen vill man halvera sjukskrivningstiden vid en lång rad sjukdomstillstånd, men vid exempelvis såkallade utmattningssyndrom (utbrändhet) ska sjukskrivningstiden i normalfallet helt tas bort.
Ryggskott ska gå från dagens 200 dagar till två veckor. Och om den rekommenderade sjukskrivningstiden överskrids krävs att en speciellt utbildad läkare, efter besök på den sjukskrivnes arbetsplats, undertecknar ett intyg, som sedan ska godkännas av försäkringskassan.
Regeringen stödjer utredningens förslag, som kommer att bli helt klara i oktober.
Utgångspunkten för utredningen, som tillsattes av den socialdemokratiska regeringen, är att minska sjukskrivningstalen som ökat under senare delen av 1990-talet. Brutaliteten i förslagen beskrivs i Socialstyrelsens utredare, Jan Larssons, kommentar till Dagens Nyheter:
– Vi kan inte säga att vi har någon god vetenskaplig grund för några av de här riktlinjerna…
Pressen ökar
Enligt LO-rapporten Ohälsans trappa(2004) hade 1,7 miljoner svenskar värk i skuldror eller axlar. Mest av allt ökade den psykiska ohälsan och hårdast drabbades kvinnor och arbetare inom LO-yrken. Ett exempel är att 69 procent som har diagnosen depression är kvinnor.Utredningen vill att de nya riktlinjerna ska finnas med som en utgångspunkt när läkarna träffar patienterna.
– Tanken bakom förslaget är att minska läkarens knytning till patienten och öka knytningen till staten, säger Hans Juto, läkare vid Sunderbyns sjukhus i Luleå.
– Men en sjukskrivning måste alltid vara en del av en behandling, inte en schablon bestämd uppifrån. Varje patient är nämligen unik och behandlingen måste anpassas till detta, inte till eventuella sparkrav.
Vad beror de ökade sjukskrivningarna på?
Arbetsmiljön försämrades under 1990-talet. Nedskärningar skapar otrygghet och stress. Inom exempelvis vården genomför färre personal allt fler tunga lyft. Kraven ökar, samtidigt som de anställda har mindre kontroll över sin arbetssituation.
Att människor helt enkelt inte orkar med tempot är en grund för de ökade sjukskrivningstalen. En annan är de minskade möjligheterna till rehabilitering.
Färre får hjälp
Enligt Försäkringskassan kan många, som får hjälp tidigt under sin sjukskrivning återgå till arbete, men under de senaste åren har allt färre fått hjälp.Ofta dröjer det över ett år innan rehabilitering påbörjas. En anledning till detta är att de så kallade anpassningsgrupperna, som tidigare fanns i kommuner, landsting och större företag, försvann under 1990-talet i och med nedskärningarna.
Anpassningsgrupperna beslutade om de omplaceringar och anpassningar av arbetsmiljön, som ofta krävdes för att åter få den sjukskrivne i arbete.
Nedskärningar, bolagiseringar och outsourcing har också gjort att poster med mindre utslitande arbetsuppgifter försvunnit, vilket har försvårat möjligheterna till omplaceringar.
Ska sjukskrivningar minska krävs en rejäl ökning av personaltätheten, kombinerat med riktade insatser för rehabilitering och omplaceringar för de som har blivit sjuka av sitt jobb.
Patrik Brännberg
