Tomas Östros, ekonomisk-politisk talesperson för Socialdemokraterna och partiledarkandi- dat, hör till dem som sparkas ut från VU:t.
Östros ersätts av Mikael Damberg som tillhör partiets yttersta högerflygel. En annan som får sparken är den förre ministern Ylva Johansson, som var partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor.
Den förre närings- och kulturministern Leif Pagrotsky och Veronika Palm föreslås som nya VU-suppleanter.
De nya namnen i S-toppen signalerar ingen politisk kursändring. Snarare är det en intern maktstrid som kulminerat.
Efter att Mona Salin tillkännagav sin avgång sin skrev Offensiv att detta ”innebär att flera i S-ledningen sitter löst, bland andra partisekreteraren Ibrahim Baylan, Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson Tomas Östros och andra som tillhört Sahlins innersta krets. I väntan på ’förnyelse’, som alltid varit en omskrivning för nya högersvängar, och en ny ledning kommer huvuden fortsätta att rulla. Det är hela havet stormar, vilket betyder fortsatt S-kris och nya maktstrider inför öppen ridå” (Offensiv den 8 november 2010).
Genom att utse Mikael Damberg till ny ekonomisk-politisk talesperson signalerar Håkan Juholt inte bara en fortsatt högerkurs utan även en vilja att ta nya steg högerut. Damberg har försvarat högerregeringens avdrag för hushållsnära tjänster, det så kallade pigavdraget och skattesänkningar. Under sin tid som utbildningspolitisk talesperson för S lät han ofta som ett eko av Jan Björklund och han är för vinstdrivna friskolor.
Leif Pagrotsky, som utmanöv-rerades av Göran Persson, tar plats i S-toppen efter att sedan en tid tillbaka fungerat som personlig rådgivare till Greklands premiärminister Giorgos Papandreou. Det var S-regeringens stålbad 1994-1998 som gjorde att Pagrotsky fick det jobbet och de drakoniska nedskärningar som Papandreous regering har genomfört har Pagrotsky kallat ett ”gigantiskt förnyelsearbete”.
Som en kompromiss och med hopp om att kunna skapa enighet inom partiet föreslås Veronika Palm som ny VU-suppleant, men den utnämningen för- ändrar inte helhetsbedömningen – Juholt befäster den högerkurs som legat fast sedan början av 1990-talet.
Precis som sin företrädare Mona Sahlin är och var han motståndare till det röd-gröna samarbetet. Juholt ”gillar att göra en lång paus mellan orden social och demokrati och tala om orättvisor. Men i praktiken har han samarbetat bäst med de borgerliga partierna”, som tidningen Fokus skrev förra veckan.
Och Juholts Socialdemokrater var inte bara snabba med att stödja bomb- och missilattackerna mot Libyen, utan var nästan de första att resa kravet på att soldaterna i EU:s nordiska snabbinsatsstyrkor skulle kunna sättas in.
Per Olsson