
Då Luleås ledande kommunalråd Karl Petersen (S) annonserade sin avgång om ett år (dryga halvåret före nästa val) inleddes en vild spekulation om en efterträdare. Nuvarande andra kommunalråd Yvonne Stålnacke tycks redan för många år sedan vara utsedd till efterträdare. Frågan är därför mest fokuserad på vem som övertar hennes roll som andra fiol i kommunledningen.
I dagsläget finns det fem kandidater, varav två kan betraktas som heta.
Niklas Nordström, tidigare ordförande i SSU Norrbotten och senare Stockholmsbaserad lobbyist åt Svenskt Näringsliv med uppdrag att styra Socialdemokra-ternas politik i nyliberal riktning, är den ene starke kandidaten. Den andre är Fredrik Lundh Sammeli, tillika tidigare ordförande i SSU Norrbotten, numera en blek figur på Norrbottens riksdagsbänk.
Båda huvudkandidaterna är dock befläckade, Nordström som högerlobbyist, Lundh-Sammeli som insyltad i en bidragsfusk-skandal under sin tid som SSU-ordförande. Inget av detta spelar troligen någon större roll än t ex Nordströms mer välputsade yttre kontra Lundh-Sammelis bredare kontaktnät i Luleå arbetarekommun.
Sanningen att säga, även om Nordström symboliserar allt det som har gått fel med Socialdemokraterna så kommer det i fråga om praktisk politik inte att spela någon roll. Även om nyansskillnaderna mellan S och de borgerliga finns, liksom nyansskillnader finns mellan olika socialdemokrater, är politiken alltjämt en kapitulation för marknadens diktat.
Vad Luleå och landet behöver är inte ett nytt fräscht kommunalråd utan en politik som tar kamp mot nyliberalismens härjningar.
Göran Thyni