… och globalt: vad är alternativen?

2007-11-21 15:53:16




Den fjärde rapporten från FN:s klimatpanel tar åter upp frågan om global uppvärmning. Det handlar bl a om de effekter som blir följden då koncentrationen av växthusgaser stabiliseras på olika nivåer.

Det alternativ där växthusgaserna stabiliseras på den lägsta nivån innebär en temperaturökning på 2-2,4 grader och en höjning av havsvattennivån med 0,4-1,4 meter. För att klara detta, minst dåliga, alternativ krävs radikala åtgärder.
Idag ökar utsläppen, men om mängden av växthusgaser ska kunna stabiliseras på den lägsta nivån måste utsläppen börja minska redan inom tio års tid! Utsläppen måste sedan fortsätta att minska, med hela 50-85 procent från nivån år 2000 fram till år 2050. För att klara detta krävs omfattande investeringar och att nya teknologier för mindre utsläpp skyndsamt tas i bruk (så långt rapporten).

Ny teknik krävs – för fossila bränslen

Är det möjligt att stabilisera mängden växthusgaser på denna lägsta nivå? Det framstår som ett måste, men kräver flera strategier samtidigt. Väldiga satsningar måste göras för att ta fram förnyelsebar energi, men detta tar tid. Det måste därför samtidigt ske mycket kraftfulla satsningar på att minska utsläppen vid förbränning av fossila bränslen. Dessa är så dominerande att de under överskådlig tid inte går att avvara.
I Sverige står t ex fossila bränslen idag för 97 procent av den energi som används för vägtransporter.
Infrastrukturen, bland annat inom transportsektorn (motorer och distributionssystem), bygger på detta.
Under en övergångsfas krävs därför satsningar för att förbränningsmotorerna och de fossila bränslena ska användas på ett mindre miljöförstörande sätt än idag.
Idag sker stora satsningar på exempelvis syntetisk diesel med det fossila bränslet naturgas som råvara. Miljömässigt sett är detta ett steg framåt jämfört med bensin, men om denna satsning ersätter utvecklingen av icke fossila bränslen är det naturligtvis helt fel.
Om utsläppen av växthusgaser ska börja minska redan inom tio års tid krävs det satsningar på både fossila och icke fossila bränslen.

Alternativa bränslen

Nu kommer en rad mer miljövänliga bränslen, både fossila och icke fossila. Jämfört med bensin innebär dessa en minskning av koldioxidutsläppen med:
  • Biogas: 85 procent.
  • RME / Biodiesel: 50 procent.
  • Etanol (E85): 44 procent.
  • Naturgas: 21 procent.
Idag medför dock flera bränslen stora problem. Etanol tillverkas av säd och sockerrör, vilket skapar en konkurrenssituation mellan tillverkning av mat och bränsle, varvid fattiga drabbas. Konkurrensen gäller även för biodiesel, som kan tillverkas av olja från raps, solrosor, palmer och soja. Nu kommer dock en andra generation av tillverkningsmetoder. Så kan exempelvis etanol nu tillverkas av blasten till majsen. Själva majsen skulle därför, liksom tidigare, kunna användas till livsmedel – men om både majsen och blasten tas tillvara ökar risken att jorden utarmas. Gödningsmedel måste tillföras.

Sverige och biogasen

Det miljövänliga bränslet biogas är mycket intressant för energiproduktion även i Sverige. Biogas släpper endast ut 15 procent koldioxid jämfört med bensin. Det finns ca 240 reningsanläggningar, huvudsakligen kommunalt ägda, som relativt enkelt kan omvandla biogas till fordonsgas.
Om anläggningarna omvandlade all sin biogas till fordonsgas skulle detta motsvara 141 miljoner liter bensin. Denna volym kan driva 100 000 bilar med en normal körsträcka på 1 500 mil, under ett år. Mätt i antal terawatt är produktionen av energi från biogas idag ungefär dubbelt så stor som elproduktionen från vindkraft. Detta trots att vindkraften subventioneras, till skillnad från biogasen.
Biogas har framtiden för sig. Det är troligen det mest miljövänliga drivmedlet just nu. När det gäller produktionen så finns råvaran, teknologin och anläggningarna. Problemen handlar om distributionen och att de gasdrivna fordonen måste modifieras. Den volym som kommer från de kommunala anläggningarna räcker dock inte. Andra källor måste till för att biogasen verkligen ska ”slå igenom”. Anhängarna tror att biogas skulle kunna ersätta 20 procent av de fossila fordonsbränslena i Sverige. Detta skulle kräva att biogas även framställdes via odlade grödor, t ex på åkermark som idag inte brukas i Sverige.
Inget av de alternativa bränslena är helt problemfritt. Poängen är att de finns – och ska ökningen av mängden växthusgaser i atmosfären stoppas måste resurser sättas in för att få alternativen att fungera. Vilket av de nya bränslena som är bäst kan vi inte säga, men det brådskar med nya alternativ – och dessa exempel är redo att tas i bruk redan idag. Det som krävs är en modifiering, eller vidareutveckling, av teknik som redan finns.

Volvo, socialismen och miljön

Redan idag kan Volvo visa upp sju olika demonstrationsexemplar av lastbilar som kan köras med drivmedel som minskar koldioxidutsläppen. Bilarna kan drivas av biogas, biodiesel, DME, etanol/metanol, syntetisk diesel, m m.
Volvo utgår från att det under överskådlig tid inte kommer att finnas tillräckligt med förnyelsebara bränslen för att fullt ut ersätta de fossila bränslena. Volvo påpekar att det idag saknas omfattande satsningar på forskning och utveckling, samt klara och gemensamma riktlinjer från myndigheterna i olika länder om vilka alternativ det ska satsas på.
Detta är riktigt. Men vad krävs?

Marknaden kan inte vända utvecklingen!

Den ”omfattande satsning” på t ex biomassa, och de ”gemensamma riktlinjer” som är nödvändiga för att bygga upp en ny infrastruktur, inklusive motorer och distributionssystem, är inte möjlig så länge den kapitalistiska ”marknaden” får råda. Definitivt inte om utvecklingen ska vändas redan inom tio års tid!
Det är bara genom en demokratisk planering baserad på att storföretagens resurser – forskning, investeringar och produktion – blir samhällsegendom som detta kan klaras i tid för att rädda miljön.
Kampen för global socialism och demokrati går hand i hand med kampen för en bättre miljö.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!