foto: shattered.art66 / Flickr CC
Resursbrist gör att många unga med psykisk ohälsa inte får den hjälp de är i behov av.
Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar ökar. Det larmar Bris om, som har fått ta emot fler samtal i sommar än tidigare. Bris kräver att fler resurser ska läggas på insatser mot psykisk ohälsa bland barn och unga.
Under sommarlovet brukar antalet samtal till Bris (Barnens rätt i samhället) öka, då barn och unga spenderar mycket mer tid hemma och inte har den regelbundna kontakten med vänner och andra jämnåriga. De som inte har en bra och trygg hemmamiljö blir extra lidande under sommarlovet då skolan annars blir en trygg plats.
Under årets sommarlov tog Bris emot 4 176 kontakter via telefon, epost och chatt. Det var en ökning med sex procent jämfört med sommarlovet förra året, och även då hade det skett en ökning sedan året innan. 40 procent av all kontakt handlade om psykisk ohälsa, något som ökar bland barn och unga i Sverige.
Kontakterna med Bris handlade om allt från nedstämdhet till självskadebeteende och tankar på självmord.
Enligt generalsekreterare för Bris Magnus Jägerskog ligger Sverige efter de övriga nordiska länderna när det gäller den psykiska ohälsan bland barn och unga. Han menar att det behöver ges fler resurser till både barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och till elevhälsan. Idag är elevhälsan starkt undermålig. Vid Skolinspektionens senaste rapport fick var tredje grundskola och nästan varannan gymnasieskola kritik gällande elevhälsan. Många skolor har inga skolpsykologer eller kuratorer alls, utan hyr bara in någon vid akuta behov.
Många som ringer till Bris i slutet av sommarlovet oroar sig för skolstarten, och då handlar det ofta om en oro för betyg. Barnen beskriver en ångest och stress över sommaren som handlar om deras betyg, och i och med det får de inte den vila de behöver under sommarlovet.
En del av den ökade psykiska ohälsan bland barn skulle kunna handla om att betyg idag ges vid lägre åldrar än tidigare då Alliansregeringen införde betyg från årskurs 6 år 2012. Enligt Skolverket har detta endast till viss del haft önskade effekter, men även en del negativa effekter. De elever som sedan tidigare har haft svårt att nå målen i skolan riskerar nu att helt tappa motivationen och ge upp. Om betygssystemet skapar psykisk ohälsa hos barn är det någonting som kräver en allvarlig förändring.
Även BUP har dåligt med resurser och det krävs mycket för att man ska kunna få hjälp därifrån. Enligt Magnus Jägerskog måste barnet vara så gott som suicidalt för att få hjälp.
För att undvika allvarliga psykiska problem under uppväxten krävs det tidiga insatser när ett barn mår dåligt. Då måste det finnas en fungerande och tillgänglig elevhälsa och en enkel tillgång till hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin.
Det är därför ytterst nödvändigt att dessa instanser får alla resurser som krävs för att alltid kunna finnas tillgängliga för de barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt. Om den psykiska ohälsan fortsätter att utvecklas kan det leda till förödande problem.
Alla skolor ska ha minst en skolpsykolog och kurator tillgänglig varje dag i veckan, hela dagarna. BUP måste få betydligt fler resurser för att kunna hjälpa alla barn och unga som har det behovet, för att kunna förebygga att allvarlig psykisk sjukdom utvecklas på grund av resursbrist. ■
