foto: Natalia Medina
Manifestation mot vinster och nedskärningar inom sjukvården (Stockholm den 18 september).
Vården i Sverige var under sommaren i ett akut läge. Stor brist på personal, dubbla arbetspass, enorma övertider och en ökad stress var några av larmrapporterna som kom från personalen. Vårdförbundets rapport om situationen inom vården under sommaren bekräftar detta.Det var den 3 oktober som rapporten kom, där samtliga av förbundets 21 avdelningar har svarat på frågor angående situationen inom vården under sommaren. Och det har varit allt annat än en god arbetsmiljö för personalen: 17 av 21 avdelningar, d v s 85 procent, uppger att det varit en större eller allvarlig brist på sjuksköterskor under sommaren.
6 av 21 avdelningar uppger en
lika allvarlig brist på barnmorskor och detta på de större avdelningarna (Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Västerbotten, Södermanland och Uppsala). Arbetsgivarna har vägrat att göra något åt saken, utan har lagt det på personalen att lösa de bemanningsproblem som har uppstått.
Vissa har tvingats flytta sin semesterperiod, bland annat genom att jobba övertid. Att arbetsgivaren bryter semestern för personalen eller stänger vårdavdelningar har varit vanligt förekommande, likaså dubbla arbetspass. GP skriver den 4 oktober att den stora personalbristen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset lett till att fler vårdavdelningar nu har stängts och värst drabbade är psykiatrin, vården av svårt sjuka barn och kirurgin.
Arbetsgivarna har också använt sig av bemanningsföretag och stafettsjuksköterskor i allt större utsträckning, vilket har kostat stora summor pengar.
Rapporten nämner Sahlgrenska Universitetssjukhuset som ett skräckexempel, som under sommaren lade ut 6 miljoner kronor på bemanningssjuksköterskor när de för samma summa hade kunnat få dubbelt så många sjuksköterskor, om de gått med på sjuksköterskestudenternas krav på 24 000 kr/mån i ingångslön.
Det blir allt vanligare att nyutexaminerade sjuksköterskor söker sig till Norge för att jobba, eller helt enkelt går in i väggen och/eller slutar.
Rapporten nämner ett exempel på en ung sjuksköterska som ensam hade ansvar för 1 000 patienter på natten. Hon fick ingen introduktion eller någon att gå bredvid, inte heller någon att ringa och konsultera. Efter sin första sommar slutade hon.
– Istället för att planera en god och säker vård på lång sikt ser vi svindyra kortsiktiga lösningar där vårdens utveckling, personalens arbetsmiljö och patientsäkerheten får komma i andra hand, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet, i rapporten.
Situationen i vården är akut, och högerpolitikens svar är ytterligare nedskärningar och fler privatiseringar, vilket leder till alla de problem som rapporten tar upp – och mer därtill. Även efter sommaren har problemen varit fortsatt stora.
En god vård tillgänglig för alla kommer inte att komma från de etablerade partierna, utan underifrån, från golvet, genom en organiserad rörelse som tar strid mot nedskärningar och övrig högerpolitik. Det börjar bli hög tid att en sådan rörelse byggs runtom på landets vårdplatser.
Robert Bielecki
Fakta övertider inom sjukvården ▼
- Skaraborgs sjukhus hade 20 000 övertidstimmar i juni, juli och augusti. Det är framför allt specialistsjuksköterskor på kirurgen, ortopeden och akuten som har fått gå in och arbeta övertid.
- På Akademiska sjukhuset i Uppsala fick 330 sjuksköterskor flytta på sina semestrar för att klara bemanningen, vilket kostade sjukhuset 4 miljoner kronor.
- På Thoraxintensiven på Karolinska universitetssjukhuset i Solna har sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor arbetat mer än 3 300 övertidstimmar, vilket innebär upp till 150 timmar i övertid för enskilda specialistsjuksköterskor.
